|

Tolerans
Tolerans får
inte förväxlas
med resignation
Den
viktigaste förutsättningen för att man skall
kunna leva i sämja med alla människor är att
man respekterar var och ens individualitet, d.v.s. att man
accepterar varandra helt och hållet utan förbehåll,
även olika åsikter och egenheter.
Enligt
en undersökning tror sig tre fjärdedelar av alla
svenskar vara toleranta. De accepterar avvikande åsikter,
har inte förutfattade meningar gentemot oliktänkande,
respekterar andra raser och folkslag och deras levnadssätt.
Så
länge som denna tolerans inte sätts på prov,
har man väl ingen anledning att betvivla den, men när
allt kommer omkring, så är de flesta inte alls
så toleranta som de tror. Att fodra tolerans och bevisa
tolerans, i det att man kan avstå från egna krav
till förmån för någon annan, är
två helt skilda saker.
Vad
som menas med tolerans framgår av ordet själv,
som kommer från latinet. Det betyder "tolerera"
"finna sig i" eller "tåla". Att
vara tolerant betyder alltså inte bara att förstå
eller acceptera andras åsikter utan även att tåla
andras egenheter och sätt att bete sig.
Det
är fel att prata om tolerans, om en granne t.ex. väsnas
och är så högljudd, att han ständigt
stör mig och sen väntar att jag ska tiga och finna
mig i det. Att tiga och lida vore i detta fall ett tecken
på godsinnad svaghet.
Tolerans
kan bli ett problem i ett äktenskap, om en partner t.ex.
har ett yrke eller hobby, som den andra inte kan delta i.
Då måste man vara tolerant för samlevnadens
skull. Men även här kan man naturligtvis fråga
sig om han eller hon inte går för långt och
utnyttjar den andres tolerans, goda vilja eller tillmötesgående.
Det finns gränser för allt. Det är ingen ovanlighet,
att den ena partnerns tolerans är så gränslös,
att den utnyttjas av den andre. Så extrema fall bör
man dock inte sortera in under rubriken tolerans.
Tolerans
betyder fördragsamhet, tålamod och det viktiga
är att man alltid på rätt sätt försöker
använda sig av detta mänskliga kvalitetsbegrepp.
Tolerans förväxlas ofta med godmodighet, men det
är inte det vi pratar om i detta sammanhang; bortsett
från följande gamla ordspråk, som jag gärna
vill citera: Den som är alltför godsint räknas
för dum. Tolerans betyder mycket mer.
Tolerans
är något stort, som återspeglar inre styrka:
att kunna tolerera, acceptera en annan människas olikartade
inställning. Jag tror, att vi alla vet om, att det är
omöjligt, att påverka eller kanske t.o.m. ändra
på en människas ideologi med en massa prat. Att
låta var och en ha sin åsikt, övertygelse
och respektera den, det kan man kalla tolerans.
En
förutsättning är naturligtvis, att tolerans
inte bara krävs från en sida. Även ren bekvämlighet
uppfattar många som tolerans. Ett exempel: alla kvinnor,
som resignerar inför oresonliga män och som bara
tiger och ger med sig för husfridens skull vid dispyter
och diskussioner i familjen. Det har inget med tolerans att
göra. En sann tolerans resignerar inte, den skapar förståelse
människor emellan. Jag tolererar och den andre är
tacksam för det, ge och ta emot, bara så kan ett
samliv fungera.
Att
vara tolerant betyder enligt min mening inte alls att vi
ska godta andras hänsynslöshet. Vi bör i
stället försöka respektera varje människas
naturliga behov av frihet och hennes rätt att utveckla
och bevara sin individualitet, även om den inte faller
oss i smaken. Vi bör, ja vi måste, vara så
toleranta som möjligt mot andra människor även
på "egen bekostnad". All intolerans går
när allt kommer omkring ut på att man "omyndigförklarar"
andra, att man förnekar helt självklara rättigheter.
Det
är bara den som kan accepter andras rätt till
individualitet som kan själv ta den i anspråk.
Tillbaka
till startsidan
|