Att svettas är nödvändigt
Miljontals svettkörtlar reglerar kroppens temperatur, t.ex. i samband med hård träning eller när man vistas i varmare miljöer. Men svett är också ett problem för många som svettas mot sin vilja. Svett är på sin plats när man t.ex. motionerar eftersom svett till och med är ett bevis på att man ”motionerar rätt”.

Utan svett skulle kroppens temperatur snabbt bli så hög att vi skulle drabbas av värmeslag. Ju varmare omgivningen är, desto mer betyder svetten för värmeavgivningen. Svett är kroppens kylvätska. Nedkylningen sker när svetten lägger sig som en tunn film på huden. Därefter ser kroppsvärmen och vindar till att svetten avdunstar. Och när vatten avdunstar går det åt rejäla mängder energi. Den energin tas från kroppens yta som då avkyls. Svett som rinner av kroppen är däremot inte till mycken nytta. Endast den svett som avdunstar direkt från huden har en avkylande effekt.

Svett består till ungefär 99 procent av vatten och 1 procent av salt. Sen finns det små mängder urinämnen och fettsyror. Även om svett smakar salt innehåller det endast 1-2 gram per liter svett.

Svett är luktlöst
Svett luktar inte. Lukten uppstår först när hudens bakterier bryter ner talg och svett. Både bakterieflora och svettdoft varierar från person till person. Svetten från våra gott och väl två miljoner svettkörtlar luktar inte lika, eftersom den produceras i två olika sorters körtlar:
De ekkrina som finns nästan överallt på kroppen och de apokrina som huvudsakligen finns under armarna, på bröstet och vid könsorganen. De börjar fungera först vid puberteten och är tillsammans med hormonala förändringar orsaken till att svetten plötsligt får en annorlunda lukt.

Svettproduktionen styrs centralt från hjärnans temperaturcentrum som via nerverna sänder besked till varje enskild svettkörtel. Nyfödda är inte särskilt bra på att reglera värmen. Det beror bl.a. på att svettkörtlarna inte börjar fungera riktigt förrän efter ett par månader.

Svettkörtlarna är mycket flexibla och de kan tränas till att prestera mycket mer än de gör i vardagslag. Det gäller speciellt hos kvinnor och barn som har många svettkörtlar som inte alls är i bruk. Att svettkörtlarna kan tränas har bl.a. stor betydelse på t.ex. en resa söderut. Efter fem-åtta dagar har svettkörtlarna anpassat sig till värmen så att de kan producera upp till 30 procent mer svett än normalt. Detsamma gäller vid fysisk träning. En vältränad person har större svettkapacitet än en som inte är i form. Svetten är också tunnare och mindre salt än den som normalt produceras.

I vårt svala land är svettmängden minimal, kanske högst femtio milliliter under loppet av ett dygn om man inte anstränger sig fysiskt. En vanlig idrottare svettas lätt mellan en halv liter i timmen och vältränade idrottare kan utan vidare komma upp på över två liter i timmen.

Stress
Under stress ökar kroppen hela sin beredskap, bl.a. förmågan att kunna göra sig av med värmen. Det gör att vi plötsligt kan börja svettas även i ett svalt kontor. Den nervösa svettningen är totalt överflödig då kroppen inte har blivit varm. Vi behöver inte bli avsvalkade. Den nervöst betingade svettningen, är liksom den sexuella svettningen ganska vanlig. Den bryter fram i händerna, under fotsulorna, i armhålorna och i skrevet.

Värmevallningar
”Värmevallningar och svettattacker som får oss att vakna om nätterna är i verkligheten ett sätt för naturen att få oss att släppa vårt vanliga sätt att vara, vårt vanliga sätt att utan att ifrågasätta det, bara uppfylla våra sociala roller. Nu kräver naturen att vi tar hänsyn till våra egna kroppar och våra liv. Det är exakt det som vi vuxna kvinnor ska göra”. ( Dagmar Leichti von Brasch naturläkare)

Att plötsligt bli varm utan anledning kallas för värmevallning och är en symtom som drabbar många kvinnor i klimakteriet.
En plötslig våg av hetta sprider sig över ansikte och hals och ibland även över andra delar av kroppen. Det kan inträffa var som helst och när som helst och har ingenting med yttertemperaturen att göra. En del värmevallningar upplevs bara som en svag värme. Andra gör att kvinnan svettas och känner sig genomvåt och frusen efteråt. Många blir otroligt generade när de får värmevallningar, därför att det drar uppmärksamheten till att de befinner sig i klimakteriet.

Jag har sett många kvinnor med vallningar. En del hanterar det väldigt bra. En kollega använder en solfjäder som hon långsamt viftar med framför ansiktet när hon känner en våg av hetta komma. Den långsamma rörelsen bidrar antagligen även till att hon andas långsammare. Man kan också ha en vattenspruta till hans. Att klä sig i lager på lager så att man kan ta av sig en kofta om man blir varm, är det ju många som gör.

En värmevallning kan vara mycket attraktivt. Det insåg jag först när jag såg min syster som fick en vallning en dag. Det spred sig som en mjuk rodnad och det var mycket klädsamt. Varje värmevallning är som en våg. Man kan följa med den i stället för att kämpa emot eller försöka låtsas som ingenting. I stället för att spänna sig som om man kunde förhindra värmevallningen, stänga av kroppen och förneka det man upplever, kan man slappna av, öppna sig och låta förnimmelserna genomströmma kroppen.

En del av oss får nattliga svettningar, vilket innebär att man måste byta sängkläder flera gånger per natt. Det är väl ändå det värsta, med störd sömn som troligtvis resulterar i trötthet, depression och irritation nästa dag

Mat och dryck
Ett annat exempel på ofrivillig svettning är på natten då man kan vakna, badande i svett. Det beror på att kroppens centrum för värmereglering delvis sätts ur funktion under vissa sömnfaser. Även mat och dryck tycks påverka centrumet, framför allt varm mat och varma drycker. Curry och många andra kryddor innehåller starka ämnen som sätter fart på svettproduktionen. Kryddorna påverkar nerver i svalg och mun så att svettproduktionen ökar, vilket är praktiskt i varmt klimat eftersom svetten kyler av kroppen..

Starkt kryddad mat främjar också törsten, och därför dricker man mycket. Det finns all anledning att dricka mycket när man svettas mycket, eftersom kroppens törstkänsla inte fungerar särskilt bra. Man ska i princip alltid dricka mer än man direkt känner för. Vatten är bäst. Magen låter cirka en och en halv liter vatten passera till tarmen. Och det är först där som vatten upptas. Dricker man däremot en söt läskedryck tillåter magen endast halva vätskemängden passera på grund av sockerinnehållet. Sportdryckerna uppför sig dock lite annorlunda på grund av att de innehåller sockerarter som upptas mycket lätt.

Svettkörtlar
De ekkrina svettkörtlarna är små och dem har vi flest av. De har utförselkanaler i läderhuden överallt på kroppen. De apokrina är stora svettkörtlar och de är färre. De mynnar ut överst i hårsäckarna, men även om vi har hår på hela kroppen är de koncentrerade till armhålorna, huden kring könsorganen, under brösten och i ögonbrynen. Kvinnor har fler apokrina körtlar än män.

De små svettkörtlarna
De små svettkörtlarna är de viktigaste, eftersom kroppstemperaturen regleras genom dem. Stiger den över 37 grader sätts svettfunktionen igång genom nervimpulser från en termostat i hjärnan. Frisk svett är helt luktfri. Den består av salter, lite mjölksyra och glykos. Det är i förening med andra rester som mat, alkohol och mediciner som avsöndras tillsammans med svetten, som obehagliga lukter uppstår. Vitlök och B-vitaminer ger till exempel svetten en mycket obehaglig doft.

När den friska luktfria svetten får avdunsta snabbt, som från ansiktet som aldrig täcks av kläder, uppstår inte det vi kallar svettlukt. Den kommer först när svetten blir liggande så länge på huden att fukten bryts ner av bakterier. Detta tar några timmar. Därför behövs inte teoretiskt inte transpirationsmedel, om huden rengöres från svett och bakterier med ett par timmars mellanrum hela dagen.

De stora svettkörtlarna
De stora svettkörtlarna avsöndrar en oljeaktig, i sig själv luktfri, vätska. Men om det finns fukt och bakterier på huden bildas nedbrytningsprodukter, som i små doser och koncentrationer verkar sexuellt stimulerande så länge de är friska.

Funktionen som sexuell stimulantia har haft en praktisk betydelse i människans tidigare historia. I våra dagar gör man allt för att dölja och få bort dessa doftmolekyler och man använder paradoxalt nog beståndsdelar, som hos djur och blommor haft ungefär samma funktioner som de apokrina körtlarna har hos människorna. Dessa beståndsdelar är djurens könskörtelssekret eller oljor som blommorna drar till sig insekter med för befruktning.

Medel mot svettlukten
Deodoranter motverkar dålig lukt. Det är inte något nytt. Redan för 4 000 år sedan hade man i Egypten luktuppsugande medel mot många saker, bland annat dålig andedräkt och något som kallades ”sommarlukt”.
I den moderna versionen introducerades deodoranter på 1930-talet – men den bättre och fullständigare lösningen kom på 50-talet och i och med antiperspirantens uppkomst. Produkten som stoppade svettlukt.