Stresshantering
Reparera
systemet
Ta
udden av stressens negativa verkningar genom att motionera
mer och öva avslappningsteknik. Stressreaktionen
är ju stark fysisk. Den gör kroppen och själen
beredda att reagera på ett fysiskt, inte psykiskt,
nödläge. Det är exakt vad som behövs
i akuta fysiska stressituationer, till exempel när
en buss kommer rakt mot oss just när vi går
över gatan. Det är mindre lämpligt under
längre psykologisk stress, tillexempel när man
sitter fast i en trafikkö i tjugo minuter. All slags
stress gör kroppen färdig för handling.
Om ingenting inträffar fortsätter relativt stora
mängder stresshormon att cirkulera i blodet jämsides
med sina farliga bieffekter utan en chans att förbrännas.
Det är bra att man lär sig att återställa
jämvikten.
Motion
När man än känner sig orolig, aggressiv, fientlig
stämd eller spänd så öppnas säkerhetsventilerna
genom att motionera. Det är mycket mer produktivt än
att artigt undertrycka känslor eller få ett utbrott.
Det har ytterligare en fördel, när vi motionerar
mer håller vi oss fysiskt i form, och flera experiment
har visat att en sund, motståndskraftig kropp har en
sund, motståndskraftig själ i följe.
Ett annat
sätt att kanalisera stress är att börja meditera
eller lära sig en bra avslappnings- och andningsteknik
och därmed "stänga av" stressignalerna i
hjärnan. Allt som lugnar ett rastlöst, oroat sinne
lugnar också ett rastlöst, oroat nervsystem. Avslappning
och meditation, livsviktig reaktion för kropp och själ,
är två av de bästa metoderna att förmå
det sympatiska nervsystemets signaler till kamp och flykt att
tystna och den parasympatiska reaktionen för vila och passivitet
att sätta igång. Med en smula övning och andlig
vakenhet kan vem som helst lära sig tekniken. Människans
hjärna har omätliga krafter. Att använda dessa
till att medvetet slappna av efter en hektisk dag, är det
mest effektiva botemedlet mot stress. Skratt
Skratt är en underbar terapi och liksom tårar dämpar
det stress i sig själv. Båda bryter fram spontant
och fungerar som värdefulla distraktioner därför
att de bryter av den allvarliga, ofta självförstörande
tanke- och orosprocessen. Skratt påverkar vår
kropp lika mycket som vår själ. Ett skrattanfall
får oss att kippa efter andan, får vårt
hjärta att dunka, blodtrycket att öka och skickar
ut friskt syre i hela kroppen. Det gör även våra
muskler slappa och svaga till den grad att om vi bär
på något när någon får oss att
skratta har vi en tendens att bara vilja släppa vår
börda. Skrattet tar bort alla tankarna. Man blir hundraprocentigt
närvarande i nuet. Och det är det som är viktigt
i livet, att leva i nuet.
Den här
avslappningseffekten sitter i långt efter vi har slutat
skratta. När blodtrycket sjunker, slår hjärtat
långsammare igen, och musklerna återfår
kontrollen. Vi är lugna, glada och djupt avslappnade.
Skrattet förbrukar vissa av kroppens stresshormoner,
t.ex. adrenalin, vilka förbränns vid alla sorters
energiyttringar. Det avlägsnar ilska, frustration, ångest
och många andra negativa känslor. Vi kommer närmare
den vi skrattar med. Det sätter saker i deras rätta
perspektiv, och gör oss på gott humör. Det
gäller att betona det positiva i stället för
att älta det negativa. Med det goda humöret som
vapen kan vi bekämpa stress och bekymmer. Mark Twain
har gett oss en minnesvärd insikt i skrattets positiva
verkningar: "Gubben skrattade högt och glädjefyllt,
skakade detaljerna i sin anatomi från topp till tå
och slutade med att säga att ett sådant skratt
var pengar i fickan för vem som helst för det minskade
läkarräkningarna effektivare än allt annat
. . ."
Ett
privat skämt är en sak, men humor tas nu på
stort allvar, över hela världen. I dag tvingas företagsledare
från några av de största multinationella
koncernerna att vara med i seminarier där de får
lära sig att vara roliga. Detta hjälper inte bara
vid kontakterna inom företaget, utan det har visat sig
öka försäljning och produktion, det har förbättrat
företagets image, det har minskat medicinska kostnader
och det har fått de anställda att stanna kvar längre
för att arbetet upplevs mer positivt. Det faktum att
storföretag är beredda att lägga ner miljoner
på att framkalla skratt betyder ju att det måste
ligga något i teorierna kring dess välgörande
inverkan. Politiker har visat att de kan vinna röster
genom att vara lustiga. Nyligen var jag på lunch på
ett servicehus, där jag såg en trevligt liten lapp
att det fanns en skrattkurs för de boende. Även
där tar man vara på det positiva som skratt innebär.
Det
reparativa och uppbyggande systemet
Det finns ett förbrännande (katabolt) och ett reparerande
(anabolt) system. I det anabola systemet ingår en mängd
hormoner och andra kemiska budbärare som ser till att
energi lagras (insulin), sårläkningen påskyndas
(könshormonerna), blodkärlen vidgas och slappnar
av (kvävemonoxid) och infektioner läker ut (immunsystemet).
Ett av
det bästa "lugn och ro hormonerna" är
oxytocin. Det har en kraftig nerstressande effekt. Det fördubblar
läkningshastigheten av sår, höjer smärttröskeln
och har förstärkande effekter på andra läkande
system, sänker blodtrycket och ökar toleransen för
smärta. Oxytocinet är en av kroppens livsavgörande
substanser och stimuleras av beröring, massage, värme,
stillhet och av positiva relationer mellan människor.
Oxytocinet sitter i hypofysen och lossnar vid beröring.
Det skapar ro inom människan. Av alla inflöden till
lugn- och ro-systemet, förefaller beröring vara
ett av det starkaste.
Öka
inte din stressbörda i onödan
Cigarrettrökning, koffein, köld, tävlan och
bilkörning har en sak gemensamt: de påverkar hjärnan
så att den utlöser ett hormon, noradrenalin. Detta
hormon har många olika slags fysiologiska och psykologiska
effekter. De frigör fett till bränsle, gör
kroppen högaktiv och får hjärnan att arbeta
hastigare. De är också starkt vanebildande. "Noradrenalinknarkare"
vill ha stress. De vill bli "höga" - och blir
det - av ett tillflöde av energi. Det brukar vara först
när denna energi är uttömd som de verkliga
skadeverkningarna blir uppenbart.
Låt
inte alltför många förändringar ske i
ditt liv
Alltför mycket omväxling förvirrar och rubbar
jämvikten och förhöjer de negativa verkningarna
av andra, inte nödvändigtvis besläktade, påfrestningar
som du utsätts för, särskilt förändringar
som hotar att rubba eller kraftigt påverka ditt nuvarande
levnadssätt. Kom också ihåg att förändringar,
goda och dåliga, önskade och oönskade, blir
svårare att komma till rätta med om ditt nuvarande
levnadssätt är stelt och osmidigt. Lär dig
vara flexibelt och smidigt genom att vara det.
Sök
nya vägar
om du inte tränar dina muskler så förslappas
de. Likadant är det med känslo- och tankelivet.
Hjärnan och medvetandet måste få motion så
att de inte torkas eller tråkas ut. Medvetandet fungerar
som upptrampade stigar, ju mer upptrampade desto svårare
att avvika ifrån. Det kan räcka med en bra bok,
en resa eller en färsk bekantskap för att leda in
dig på andra tankespår. Huvudsaken är att
du bryter ditt vanliga mönster. Nya vanor och upplevelser
ger dig nya associationer.
Stanna
upp! Tänk efter!
Ett lätt sätt att fly problem är att ständigt
vara upptagen och i rörelse. En fullklottrad filofax
ger ett intryck av att du är aktiv och framgångsrik.
Men om du hela tiden gömmer dig bakom café-möten,
träningar, vänträffar och extraarbeten får
du heller aldrig tid att tänka och känna efter.
Om du är missnöjd är det kanske dags att avbryta
flykten så att du också hinner reflektera och
få lite distans till saker och ting. Kreativitetsforskarna
säger att det är i ögonblick av aktiv avslappning,
det är när man tänker i lugn och ro, utan tidspress,
som man har sina mest briljanta idéer.
Man bör
ägna sig åt något som är roligt och
kreativt - inte tävlingsinriktat - och lägga livets
påfrestningar åt sidan ett tag. Det är nödvändigt
att ständigt välja bort i dagens komplexa samhälle.
Även om livet inte bjuder på tillräckligt
många sköna, rogivande situationer, måste
vi skapa ett inre lugn. Att få kontroll över ett
hektiskt liv är inte enkelt. Man måste fatta ett
medvetet beslut att ta sig ledigt för att ladda om. Och
vad som övrigt händer i livet, så ska dessa
stunder vara heliga. Tillbringa dem tillsammans, ensamma.
Och gör det så njutbart ni kan, både mentalt
och fysiskt.
Själen,
psyket, egot, anden eller vad man nu vill kalla det, behöver
ständigt omsorg och kärlek. Det kommer inifrån
men formas och stärks utifrån. Vi återhämtar
oss mentalt och känslomässigt genom uppmärksamhet
från dom som står oss närmast, och vi kommer
dem samtidigt ännu närmare. De band vi skapar med
en partner ger ett naturligt skydd mot en kall och hård
värld. Men vi får mindre och mindre tid för
våra nära och kära i denna stressade tillvaro.
Behärska
din tid, låt inte tiden behärska dig
T id är som pengar: den försvinner. Liksom med pengar
är lösningen att man ska ge ut den klokt, inte lättsinnigt.
Då finner du att du alltid har tid i reserv för
de tillfällen när du verkligen behöver den.
Att tillbringa tiden klokt betyder inte att man ska styras
av klockan eller behöver fylla varje ögonblick under
dagen, utan att man ska göra klart för sig hur man
vill tillbringa sin tid. Om du vill arbeta, koppla av, äta,
titta på TV eller resa bort på semester, så
fatta ett medvetet beslut och följ det sedan helhjärtat.
Försök att inte "råka" göra
något du inte känner för, helt enkelt för
att allt annat du har att göra vältrar sig över
dig så att du inte hinner uträtta något alls.
Ingenting är mer tröttande eller stressande än
att inte göra det man har tänkt göra.
Inrikta
dig på en sak och lär dig koncentration
En viss press kan vara välgörande. Det organiserar
tankarna och skärper sinnet. Men för mycket press
och alltför många motstridiga krav på din
tid leder dock till panik, förvirring och oförmåga
att tänka eller handla klart. Var kräsen, bestäm
dig för vad du ämnar oroa dig för och glöm
resten. Hur kompetent man än är kan man inte göra
mer än en sak åt gången. Gå in för
det som måste göras och göras först,
och gör det sedan. Detta kräver koncentration, och
för de flesta av oss som lätt distraheras av detaljerna
i livet fodrar koncentration övning.
"Liksom alla splittrade kungadömen faller förvirras
varje sinne som delar sig mellan många studier och mister
kraften." Leonardo da Vinci
Skriv
upp allt du tänker göra varje dag
och rangordna punkterna
Anteckna allt du skulle vilja göra likaväl som du
tycker att du måste göra. Ordna det efter betydelse.
Om du tycker att det hjälper skriv då upp ungefär
när på dagen du tror att du kommer att hinna göra
det. Gå sedan till verket, men uträtta varje sak
för sig och i den ordning de kommer på listan.
Har du gått och dragit dig för något i dagar
eller veckor så sätt det överst på listan
och få det gjort innan du ägnar uppmärksamhet
och energi åt annat.
På
kvällen går du igenom listan och ser efter vad
du har lyckats åstadkomma och vad som återstår.
Om du antecknar hur mycket du hinner uträtta - eller
inte hinner - får du en mer realistisk uppfattning om
vad du hoppas klara av. På så sätt kommer
du in i vanan att bara åta dig sådant som du vet
att du har en rimlig chans att fullfölja utan jäkt.
Så småningom finner du att du bara kan hoppas
på att klara av att styra en del av dagen, kanske inte
mer än en timme om du har familj eller ett krävande
arbete. Det räcker, bara du gör den timmen till
din egen, slår vakt om den och utnyttjar den. Att bereda
plats åt dig själv under dagen och ta tid från
alla andras krav på din tid är en investering,
inte en självisk njutning, och ett av de bästa tänkbara
sätten att hålla mängden stress i ditt liv
inom rimliga gränser. 
Tillbaka
till Hälsoinspiration |