SOLEN
Finns
det något skönare,
än att ligga i
solen, att tanka den
strålningskraften,
som kommer från
himlen – gratis
för alla –
vad förmedlar en
mer intensiv vällustkänsla,
vad höjer humöret
mer, än en solskensdag?
Ett
sunt mått
av sol är livsnödvändigt,
en relativ liten grad
av solbränna bedöms
även positivt av
hudläkare. Men
sol i överflöd,
utan skydd, anstränger
kroppen oerhört
och framför allt
huden. Det påskyndar
åldrandet genom
fuktighetsförlust
och skador i bindväven.
Det är
alltså viktigt
med en förnuftig
inställning till
solen och omsorgsfullt
förberedelse. Den
som avser, - att vara
härligt brun redan
på första
semesterdagens kväll,
kommer säkert att
tillbringa resten av
semestern i sängen.
Skyddade
solkrämer
är den ovillkorliga
förutsättningen
för en sund och
varaktig solbränna.
Solutsatt
hud behöver också
preparat med regenererande
och hydratiserande ämnen.
De understöder
vävnaden, så
den blir återställd
och fuktig igen. Men
varaktiga skador, som
uppstått genom
alltför stark solnjutning
djupt i huden, kan de
inte reparera. Här
hjälper bara försiktighet
och inget annat. Har
man blivit för
mycket solbränd,
märker man det
först, när
det är för
sent – solens
inverkan ser
man först efter
flera timmar …
och känner
den!!
|
|
|
SOLEN
Att vara ute en skön och solig
sommardag är livskvalitet för
många. Solen är inte bara
vår vän och livgivare, den
kan också skada vår hud.
Vårt förhållande till
solen är full av motsägelser.
Trots att UV-strålningen är
farlig är den också livsnödvändig.
Förutom att påverka vårt
humör spelar den också en
roll i att framställa viktigt D-vitamin
som är viktigt för den allmänna
cellbalansen genom att vävnadstillväxten
främjas och cellförnyelsen
stimuleras. Det har därmed en positiv
inverkan på hudens känsla,
fasthet och utstrålning.
Inte
ska vi avstå från solen
i rädslan att få cancer!
Det är det överdrivna solandet
som kan ge cancer, inte att vistas ute
sköna sommardagar. Hudförändringar
och cancer kan drabba de som jämnt
vill ligga och steka sig i solen, de
som har utomhusarbete och de som tidvis
bor utomlands. Malignt melanom
är nu en av de snabbaste ökade
cancerformerna i Sverige. Vi ska ta
vara på solljuset genom att vara
ute så mycket som möjligt
under dagen. Att njuta av solen
– med respekt.
En
jämn, gyllene solbränna vill
vi väl alla ha
En välskött hud i god kondition
har mycket större chans att få
en jämn och vacker lyster än
den som är torr och illa medfaren
redan från början. Man ska
nog också vara på sin vakt
att exponera sin hals och urringning.
Just huden under hakan, ögonen
och dekolletaget är de känsligaste
delarna på kroppen. Eftersom huden
där nästan saknar fett är
den tunn och skör.
Halsen är ofta utsatt och oskyddad,
och det är inte så underligt
att det är på halsen som
de första verkliga ålderstecknen
framträder. Solen startar en process
i huden som är mer uttorkad än
något annat.
Vad
händer när man solar
Solen är viktig för den psykiska
och fysiska hälsan men kan vara
farlig för huden.
Solen kan skada huden. Om den ultravioletta
strålningen inte hejdas av hudens
ytterskikt träffar den epitelcellernas
kärnor och ändrar den genetiska
koden i dem så att cellerna delar
sig på ett onormalt sätt
i stället för att kopiera
sig själv exakt. En liten förändring
i den genetiska koden ger inga synliga
tecken på skada – vi kan
alla undkomma ganska ostraffat om vi
exponerar oss för solen en kort
stund. Men om man solbadar intensivt
och ofta genom åren börjar
cellerna dela sig mer och mer onormalt
och skadan blir alltmer synlig.
Huden
reagerar på sol på
tre sätt. Om ljuset är mycket
starkt och huden känslig bränns
den. Är solen mildare eller huden
mer motståndskraftig produceras
melanin, som tränger upp i överhuden
och ger en brun effekt. Allteftersom
dessa celler så småningom
faller av försvinner den bruna
färgen också, om den inte
underhålls. I så fall fortsätter
cellerna att avge melanin och det bruna
sitter i. Den här processen ger
bara ett måttligt skydd mot hudskador.
En brynt kropp kan bara vistas dubbelt
så länge i solen som en obrynt,
innan den börjar bli bränd.
Det som gör en solexponerad hud
mer motståndskraftig mot brännskador
är den tredje faktorn: en naturlig
förtjockning av hudcellernas översta
lager, som kan bli fyra gånger
så djup som normalt. Detta lager
suger upp de ultravioletta strålarna,
omvandlar dem till värme och sprider
den till omkringliggande vävnader
innan den träffar de ömtåliga
cellerna längst ner. En brun kropp
kan ändå bli bränd.
Upp till två tredjedelar
av UVB sprids i atmosfären innan
den når havsnivån. Det innebär
att UVB träffar huden genom luften
snarare än direkt från solen,
vilket är förklaringen till
att man kan bli bränd även
om man sitter under ett parasoll eller
har en vidbrättad hatt på
huvudet. Det ultravioletta ljuset reflekteras
också mycket kraftigt av snö,
sand, betong och vatten. Om det träffar
vattnet vinkelrätt tränger
det ner till en meter under ytan.
Den
som solar mycket riskerar kroniska solskador.
Solens ultravioletta strålar tas
upp av DNA, arvsmassan, i hudens celler
och påverkar den. Kroppens reparationssystem
lagar förändringarna i arvsmassan
utan att vi märker något
och vi kan fortsätta att sola.
Men huden glömmer inte. Många
solskador i underhuden uppstår
redan när vi är barn, även
om de inte blir synliga förrän
långt senare. Hudens celler minns
varenda soltimme de utsatts för.
När det har blivit för mycket
klarar inte kroppen längre av att
reparera skadorna. Då kan cellerna
haka upp sig, börja dela sig okontrollerat
och ge cancer.
Hudvård
När vi blir äldre försämras
blodcirkulationen i huden och cellerna
får mindre näring, tyngdlagen
drar våra lite slappa vävnader
nedåt. Med åren kan huden
också få pigmentfläckar
och cellförändringar. När
huden åldras producerar den mindre
fett och därför är det
viktigt att smörja in sig med fuktighetscremer
och oljor. Det gäller speciellt
om man är mycket utomhus och utsätter
sin hud för sol, vatten, väder
och vind. De mest synliga tecken på
hudens åldrande orsakas av yttre
faktorer som miljöföroreningar,
tvära väderväxlingar
och solen.
Hur
mycket sol tål man
Naken, oskyddad hud utan solfilter tål
inte särskilt mycket sol innan
den blir bränd. Hur mycket, beror
på arvsanlagen och bestrålningens
styrka. Ju närmare man kommer solen,
ju kortare väg strålarna
har och ju mer lodrätt de faller
mot huden, desto mindre sol tål
man. Med andra ord, risken för
att bli bränd ökar, ju närmare
ekvatorn och högre upp på
högland och berg man kommer. Det
betyder också att vårsolen
är den farligaste solen, eftersom
strålningen då är stark
och direkt. Detta beror på att
träde ännu inte fått
blad och luften på så sätt
inte mättas av deras strålabsorberande
vattenfuktighet.
Den farliga solen
Om vi solar oförståndigt
får vi en hudrodnad och svullnad.
Det lägger sig så småningom,
men vad man inte kan se för blotta
ögat är att vissa celler skadas
på lång sikt, huden är
otrolig i sitt sätt att reparera
och ständigt bygga nytt, men bara
till en gräns och den blir dessutom
lägre ju äldre man blir! Elasticiteten
i hudvävnaderna går inte
att återställa – det
är som resårband som så
småningom tänjs ut och tappar
formen. Det allvarligaste av allt är
att de negativa effekterna från
varje solbad ackumuleras i huden. De
blir kvar för alltid och kan ge
ett alltför tidigt åldrande
med rynkor, slapp hy och pigmentfläckar.
Vill det sig riktigt illa kan det bli
allvarliga störningar i hudcellerna
som kan urarta till hudcancer. Blodkärlen
vidgas också och blir skörare,
vilket gör att man lättare
kan få underhudsblödningar
när man stöter emot något.
Solens
skadliga UVA-strålar omger oss
konstant, även om den inte lyser.
UVA-strålarna går nämligen
genom molnen. UVA tär på
hudens energiresurser och därmed
dess naturliga förmåga att
skydda sig mot skador. Vår hud
kan i stor utsträckning återupprätta
balansen själv – men bara
om vi ger den tid att återhämta
sig. Men ju äldre vi blir desto
längre tid tar det för huden
att återhämtar sig. Efter
ett dygn har den unga huden återvunnit
80 procent, medan äldre hud har
återhämtat sig till 40 procent.
Den
goda sidan av solen
Även om forskarna varnar aldrig
så mycket för solningens
negativa sidor, så kan det inte
hjälpas att man upplever en solbränna
som enbart positivt. Man känner
sig mycket fräschare och friskare
med färg – jag tycker att
den psykologiska effekten har stor betydelse.
Solen stimulerar också huden att
producera vitamin D men det krävs
mycket lite för att täcka
det behovet. Men den som verkligen har
glädje av en plats i solen är
den som har besvär med acne och
fet hy. Solen torkar ut och acnen får
en chans att läka. Kombinerar med
rätt hudvård kan det bli
en verklig skönhetskur. Psoriasis
och vissa eksem kan också förbättras
av solen. Fett hår kan man däremot
inte bota på samma sätt.
Talgkörtlarna ökar snarare
sin produktion i värmen och topparna
blir torra och risiga om de utsätts
för mycket sol.
Sol
i rätt mängd
Det finns ingen magisk formel att följa
för att få en gyllene solbränna.
Alla reagerar olika på sol beroende
på utgångsläget och
vilken mängd av melanin man har.
Men vad man måste komma ihåg
är att solbränna är en
process som utvecklar sig gradvis. Den
viktigaste regeln är att starta
klokt. Korta stunder till att börja
med och solskyddsfaktor som motsvarar
behovet.
Sol
och sol är inte samma sak
Den som i åratal har trimmat sin
hud och kropp med solbränna vid
Medelhavet, är ändå
inte osårbar mot tropikernas sol.
Solens enorma kraft vid ekvatorn, vid
havet eller på extrema höjder,
dit de i övermått skadliga
ultravioletta strålarna når
utan hinder, till och med delvis förstärkta
genom reflexion, denna kraft överträffar
allt, som vi känner till från
våra breddgrader. Man blir solbränd
även om det är molnigt om
man inte skyddar sig eller stannar helt
i skuggan.
Solskydd
Om man får svullna och ömma
läppar i solen är det bra
att man skyddar läpparna med ett
stift med hög skyddsfaktor, eftersom
läpparna har färre pigment.
Speciellt viktigt om man har anlag för
herpesmunsår, eftersom viruset
aktiveras av solen.
Solskyddskrämer
Det finns två slags solskydd, fysikaliska
och kemiska. De kombineras
ofta för att ge ett bra resultat.
Det fysiska lägger
sig som en skyddande hinna på huden
och reflekterar bort solstrålarna.
Den består av små partiklar
av zinkoxid eller titandioxid, ibland
både och. Den typ av kräm är
oftast svår att smörja in och
lägger sig som en vit hinna i början.
Kemiska solskydd absorberar
solstrålarna och oskadliggör
dem i huden. Krämen består
av molekyler som kan absorbera ljuset
inom en viss våglängd och minskar
mängden strålar som tränger
ned i huden. Men det finns inga solkrämer
som ger ett totalt skydd. Solkrämer
bromsar bara en del av solens farliga
strålar. Ett tydligt tecken på
att solen trots skydd påverkar huden
är att man blir brun även om
vi använder solkräm.
Alla
kroppsdelar som sticker ut exponeras
för mer solljus. Åker man
med vinterblek hud till ett soligare
och varmare land får huden en
kraftig chock. Alla människor åldras
och får rynkor, men om man utsätter
ömtålig hud för brännande
strålar skyndar man på processen.
Ju äldre vi blir desto tunnare
och mindre elastisk blir huden och desto
sämre blir reparationsmekanismen.
Bra
mat att äta innan solsäsongen
Det är bra att äta mat med
ett högt innehåll av betakaroten
innan solsäsongen. Då bygger
man upp sin huds eget försvar mot
soleksem på ett naturligt sätt.
Bra källor är morötter,
grönkål, persilja, broccoli,
persikor och tomater.
En sista tanke
Solen som livskälla, som kommer
ur djupet, stiger upp på himlen
och sjunker och åter försvinner
i djupet, tills en ny dag föds
– denna sol kan vara vän
och fiende. Som vän är den
positiv om man håller sig till
spelreglerna. Jag själv är
en ”väderbiten” (mycket
hav och vind) soldyrkande. Enligt min
hudläkare har jag ganska mycket
solskador.
Jag försöker nu vara ute i
solen mer på våren och hösten,
när den är som mildast –
och ladda kroppen med naturligt D-vitamin.
|
UV-STRÅLNING
OCH
UV-INDEX
UV-STRÅLNING
delas
in
i
tre
grupper:
UVA,
UVB
och
UVC
UVA,
som
utgör
den
största
delen,
tränger
in
i
hudens
djupaste
skikt
och
gör
pigmentet
i
huden
brunt.
UVB
filtreras
delvis
bort
av
ozonskiktet,
så
bara
en
del
av
strålningen
når
jordytan.
UVB
gör
att
vi
bränner
oss
om
vi
solar
för
mycket
och
gör
också
huden
tjockare.
Ingen
UVC-strålning
når
jorden.
UV-strålningen
varierar
med
årstiden,
tiden
på
dygnet,
väder
och
tjockleken
på
ozonskiktet.
Källa:
Statens
strålskyddsinstitut
|
|
FAKTA
HUDCANCER
De
tre vanligaste
formerna
av hudcancer
är
basalcellscancer,
skivepitelcancer
och malignt
melanom
Basalcellcancer
–
drabbar
tiotusentals
personer
i Sverige
varje år,
men nästan
ingen dör.
Ingen vet
om solkrämer
skyddar
mot basalcellscancer.
Skivepitelcancer
–
cirka 4
000 personer
drabbas
och cirka
60 personer
dör
årligen.
Studier
tyder på
att solkrämer
kan skydda
mot denna
cancerform.
Malignt
melanom
–
den absolut
farligaste
formen av
hudcancer.
Cirka 2
600 personer
fick
malignt
melanom
2008. Ungefär
400 personer
dör
varje år.
Ingen vet
om solkräm
hjälper.
Källa:
Socialstyrelsen
och Cancerfonden
|
|
|
|
Tillbaka
till Kroppsvårdsmenyn
|