SOLEN

Finns det något skönare, än att ligga i solen, att tanka den strålningskraften, som kommer från himlen – gratis för alla – vad förmedlar en mer intensiv vällustkänsla, vad höjer humöret mer, än en solskensdag?

Ett sunt mått av sol är livsnödvändigt, en relativ liten grad av solbränna bedöms även positivt av hudläkare. Men sol i överflöd, utan skydd, anstränger kroppen oerhört och framför allt huden. Det påskyndar åldrandet genom fuktighetsförlust och skador i bindväven.

Det är alltså viktigt med en förnuftig inställning till solen och omsorgsfullt förberedelse. Den som avser, - att vara härligt brun redan på första semesterdagens kväll, kommer säkert att tillbringa resten av semestern i sängen.

Skyddade solkrämer är den ovillkorliga förutsättningen för en sund och varaktig solbränna. Solutsatt hud behöver också preparat med regenererande och hydratiserande ämnen. De understöder vävnaden, så den blir återställd och fuktig igen. Men varaktiga skador, som uppstått genom alltför stark solnjutning djupt i huden, kan de inte reparera. Här hjälper bara försiktighet och inget annat. Har man blivit för mycket solbränd, märker man det först, när det är för sent – solens inverkan ser man först efter flera timmar … och känner den!!



 

SOLEN
Att vara ute en skön och solig sommardag är livskvalitet för många. Solen är inte bara vår vän och livgivare, den kan också skada vår hud. Vårt förhållande till solen är full av motsägelser. Trots att UV-strålningen är farlig är den också livsnödvändig. Förutom att påverka vårt humör spelar den också en roll i att framställa viktigt D-vitamin som är viktigt för den allmänna cellbalansen genom att vävnadstillväxten främjas och cellförnyelsen stimuleras. Det har därmed en positiv inverkan på hudens känsla, fasthet och utstrålning.

Inte ska vi avstå från solen i rädslan att få cancer! Det är det överdrivna solandet som kan ge cancer, inte att vistas ute sköna sommardagar. Hudförändringar och cancer kan drabba de som jämnt vill ligga och steka sig i solen, de som har utomhusarbete och de som tidvis bor utomlands. Malignt melanom är nu en av de snabbaste ökade cancerformerna i Sverige. Vi ska ta vara på solljuset genom att vara ute så mycket som möjligt under dagen. Att njuta av solen – med respekt.

En jämn, gyllene solbränna vill vi väl alla ha
En välskött hud i god kondition har mycket större chans att få en jämn och vacker lyster än den som är torr och illa medfaren redan från början. Man ska nog också vara på sin vakt att exponera sin hals och urringning. Just huden under hakan, ögonen och dekolletaget är de känsligaste delarna på kroppen. Eftersom huden där nästan saknar fett är den tunn och skör.
Halsen är ofta utsatt och oskyddad, och det är inte så underligt att det är på halsen som de första verkliga ålderstecknen framträder. Solen startar en process i huden som är mer uttorkad än något annat.

Vad händer när man solar
Solen är viktig för den psykiska och fysiska hälsan men kan vara farlig för huden.
Solen kan skada huden. Om den ultravioletta strålningen inte hejdas av hudens ytterskikt träffar den epitelcellernas kärnor och ändrar den genetiska koden i dem så att cellerna delar sig på ett onormalt sätt i stället för att kopiera sig själv exakt. En liten förändring i den genetiska koden ger inga synliga tecken på skada – vi kan alla undkomma ganska ostraffat om vi exponerar oss för solen en kort stund. Men om man solbadar intensivt och ofta genom åren börjar cellerna dela sig mer och mer onormalt och skadan blir alltmer synlig.

Huden reagerar på sol på tre sätt. Om ljuset är mycket starkt och huden känslig bränns den. Är solen mildare eller huden mer motståndskraftig produceras melanin, som tränger upp i överhuden och ger en brun effekt. Allteftersom dessa celler så småningom faller av försvinner den bruna färgen också, om den inte underhålls. I så fall fortsätter cellerna att avge melanin och det bruna sitter i. Den här processen ger bara ett måttligt skydd mot hudskador. En brynt kropp kan bara vistas dubbelt så länge i solen som en obrynt, innan den börjar bli bränd. Det som gör en solexponerad hud mer motståndskraftig mot brännskador är den tredje faktorn: en naturlig förtjockning av hudcellernas översta lager, som kan bli fyra gånger så djup som normalt. Detta lager suger upp de ultravioletta strålarna, omvandlar dem till värme och sprider den till omkringliggande vävnader innan den träffar de ömtåliga cellerna längst ner. En brun kropp kan ändå bli bränd.

Upp till två tredjedelar av UVB sprids i atmosfären innan den når havsnivån. Det innebär att UVB träffar huden genom luften snarare än direkt från solen, vilket är förklaringen till att man kan bli bränd även om man sitter under ett parasoll eller har en vidbrättad hatt på huvudet. Det ultravioletta ljuset reflekteras också mycket kraftigt av snö, sand, betong och vatten. Om det träffar vattnet vinkelrätt tränger det ner till en meter under ytan.

Den som solar mycket riskerar kroniska solskador. Solens ultravioletta strålar tas upp av DNA, arvsmassan, i hudens celler och påverkar den. Kroppens reparationssystem lagar förändringarna i arvsmassan utan att vi märker något och vi kan fortsätta att sola. Men huden glömmer inte. Många solskador i underhuden uppstår redan när vi är barn, även om de inte blir synliga förrän långt senare. Hudens celler minns varenda soltimme de utsatts för. När det har blivit för mycket klarar inte kroppen längre av att reparera skadorna. Då kan cellerna haka upp sig, börja dela sig okontrollerat och ge cancer.

Hudvård
När vi blir äldre försämras blodcirkulationen i huden och cellerna får mindre näring, tyngdlagen drar våra lite slappa vävnader nedåt. Med åren kan huden också få pigmentfläckar och cellförändringar. När huden åldras producerar den mindre fett och därför är det viktigt att smörja in sig med fuktighetscremer och oljor. Det gäller speciellt om man är mycket utomhus och utsätter sin hud för sol, vatten, väder och vind. De mest synliga tecken på hudens åldrande orsakas av yttre faktorer som miljöföroreningar, tvära väderväxlingar och solen.

Hur mycket sol tål man
Naken, oskyddad hud utan solfilter tål inte särskilt mycket sol innan den blir bränd. Hur mycket, beror på arvsanlagen och bestrålningens styrka. Ju närmare man kommer solen, ju kortare väg strålarna har och ju mer lodrätt de faller mot huden, desto mindre sol tål man. Med andra ord, risken för att bli bränd ökar, ju närmare ekvatorn och högre upp på högland och berg man kommer. Det betyder också att vårsolen är den farligaste solen, eftersom strålningen då är stark och direkt. Detta beror på att träde ännu inte fått blad och luften på så sätt inte mättas av deras strålabsorberande vattenfuktighet.

Den farliga solen
Om vi solar oförståndigt får vi en hudrodnad och svullnad. Det lägger sig så småningom, men vad man inte kan se för blotta ögat är att vissa celler skadas på lång sikt, huden är otrolig i sitt sätt att reparera och ständigt bygga nytt, men bara till en gräns och den blir dessutom lägre ju äldre man blir! Elasticiteten i hudvävnaderna går inte att återställa – det är som resårband som så småningom tänjs ut och tappar formen. Det allvarligaste av allt är att de negativa effekterna från varje solbad ackumuleras i huden. De blir kvar för alltid och kan ge ett alltför tidigt åldrande med rynkor, slapp hy och pigmentfläckar. Vill det sig riktigt illa kan det bli allvarliga störningar i hudcellerna som kan urarta till hudcancer. Blodkärlen vidgas också och blir skörare, vilket gör att man lättare kan få underhudsblödningar när man stöter emot något.

Solens skadliga UVA-strålar omger oss konstant, även om den inte lyser. UVA-strålarna går nämligen genom molnen. UVA tär på hudens energiresurser och därmed dess naturliga förmåga att skydda sig mot skador. Vår hud kan i stor utsträckning återupprätta balansen själv – men bara om vi ger den tid att återhämta sig. Men ju äldre vi blir desto längre tid tar det för huden att återhämtar sig. Efter ett dygn har den unga huden återvunnit 80 procent, medan äldre hud har återhämtat sig till 40 procent.

 

Den goda sidan av solen
Även om forskarna varnar aldrig så mycket för solningens negativa sidor, så kan det inte hjälpas att man upplever en solbränna som enbart positivt. Man känner sig mycket fräschare och friskare med färg – jag tycker att den psykologiska effekten har stor betydelse. Solen stimulerar också huden att producera vitamin D men det krävs mycket lite för att täcka det behovet. Men den som verkligen har glädje av en plats i solen är den som har besvär med acne och fet hy. Solen torkar ut och acnen får en chans att läka. Kombinerar med rätt hudvård kan det bli en verklig skönhetskur. Psoriasis och vissa eksem kan också förbättras av solen. Fett hår kan man däremot inte bota på samma sätt. Talgkörtlarna ökar snarare sin produktion i värmen och topparna blir torra och risiga om de utsätts för mycket sol.

Sol i rätt mängd
Det finns ingen magisk formel att följa för att få en gyllene solbränna. Alla reagerar olika på sol beroende på utgångsläget och vilken mängd av melanin man har. Men vad man måste komma ihåg är att solbränna är en process som utvecklar sig gradvis. Den viktigaste regeln är att starta klokt. Korta stunder till att börja med och solskyddsfaktor som motsvarar behovet.

Sol och sol är inte samma sak
Den som i åratal har trimmat sin hud och kropp med solbränna vid Medelhavet, är ändå inte osårbar mot tropikernas sol. Solens enorma kraft vid ekvatorn, vid havet eller på extrema höjder, dit de i övermått skadliga ultravioletta strålarna når utan hinder, till och med delvis förstärkta genom reflexion, denna kraft överträffar allt, som vi känner till från våra breddgrader. Man blir solbränd även om det är molnigt om man inte skyddar sig eller stannar helt i skuggan.

Solskydd
Om man får svullna och ömma läppar i solen är det bra att man skyddar läpparna med ett stift med hög skyddsfaktor, eftersom läpparna har färre pigment. Speciellt viktigt om man har anlag för herpesmunsår, eftersom viruset aktiveras av solen.

Solskyddskrämer
Det finns två slags solskydd, fysikaliska och kemiska. De kombineras ofta för att ge ett bra resultat. Det fysiska lägger sig som en skyddande hinna på huden och reflekterar bort solstrålarna. Den består av små partiklar av zinkoxid eller titandioxid, ibland både och. Den typ av kräm är oftast svår att smörja in och lägger sig som en vit hinna i början. Kemiska solskydd absorberar solstrålarna och oskadliggör dem i huden. Krämen består av molekyler som kan absorbera ljuset inom en viss våglängd och minskar mängden strålar som tränger ned i huden. Men det finns inga solkrämer som ger ett totalt skydd. Solkrämer bromsar bara en del av solens farliga strålar. Ett tydligt tecken på att solen trots skydd påverkar huden är att man blir brun även om vi använder solkräm.

Alla kroppsdelar som sticker ut exponeras för mer solljus. Åker man med vinterblek hud till ett soligare och varmare land får huden en kraftig chock. Alla människor åldras och får rynkor, men om man utsätter ömtålig hud för brännande strålar skyndar man på processen. Ju äldre vi blir desto tunnare och mindre elastisk blir huden och desto sämre blir reparationsmekanismen.

Bra mat att äta innan solsäsongen
Det är bra att äta mat med ett högt innehåll av betakaroten innan solsäsongen. Då bygger man upp sin huds eget försvar mot soleksem på ett naturligt sätt. Bra källor är morötter, grönkål, persilja, broccoli, persikor och tomater.

En sista tanke
Solen som livskälla, som kommer ur djupet, stiger upp på himlen och sjunker och åter försvinner i djupet, tills en ny dag föds – denna sol kan vara vän och fiende. Som vän är den positiv om man håller sig till spelreglerna. Jag själv är en ”väderbiten” (mycket hav och vind) soldyrkande. Enligt min hudläkare har jag ganska mycket solskador.
Jag försöker nu vara ute i solen mer på våren och hösten, när den är som mildast – och ladda kroppen med naturligt D-vitamin.


 

UV-STRÅLNING OCH UV-INDEX
UV-STRÅLNING delas in i tre grupper: UVA, UVB och UVC


UVA, som utgör den största delen, tränger in i hudens djupaste skikt och gör pigmentet i huden brunt.

UVB filtreras delvis bort av ozonskiktet, så bara en del av strålningen når jordytan. UVB gör att vi bränner oss om vi solar för mycket och gör också huden tjockare.

Ingen UVC-strålning når jorden.
UV-strålningen varierar med årstiden, tiden på dygnet, väder och tjockleken på ozonskiktet.
Källa: Statens strålskyddsinstitut

 

FAKTA HUDCANCER
De tre vanligaste formerna av hudcancer är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom

Basalcellcancer – drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år, men nästan ingen dör. Ingen vet om solkrämer skyddar mot basalcellscancer.

Skivepitelcancer – cirka 4 000 personer drabbas och cirka 60 personer dör årligen. Studier tyder på att solkrämer kan skydda mot denna cancerform.

Malignt melanom – den absolut farligaste formen av hudcancer. Cirka 2 600 personer fick
malignt melanom 2008. Ungefär 400 personer dör varje år. Ingen vet om solkräm hjälper.
Källa: Socialstyrelsen och Cancerfonden



Tillbaka till Kroppsvårdsmenyn

Lite mer att läsa

GYMPA I SOLEN