Socker

För många är socker livets salt, men även med denna livsnödvändiga smakförhöjare gäller det att vara måttlig. Sockrets historia är dramatiskt. Den rymmer inslag av smuggling, kolonisation, människorov, slavarbete, medicinsk tilltro, överdådig lyx, avgörande politiska beslut, teknisk utveckling och företagsamhet. Vårt sötbehov är ursprungligt och likaledes vår strävan att tillfredställa det. Ändå var mänskligheten väl förtrogen med konsten att baka bröd, brygga vin och öl, utvinna salt etc. långt innan man lyckades finna ett riktigt bra sätt att söta sina livsmedel till angenäm smak.

 

Honungen var tillsammans med vissa sockerhaltiga frukt- och växtsafter våra första sötningsmedel. Sockerröret upptäcktes så sent som 1000 år före Kristus vilket ur historisk synpunkt gör det till ett relativt ungt livsmedel. Men från att ha varit maximal lyx är socker idag en vardagsvara vi använder utan att fundera över att det inte alltid varit en självklarhet.

Socker är en vara som vi använder dagligen. Utan att fundera särskilt mycket på saken släpper vi ner ett par sockerbitar i kaffet, sockrar på filen, blandar sirap i degen och dekorerar vetebullarna med pärlsocker och tårtan med florsockerglasyr. Socker är ett vardagslivsmedel och en nödvändighet i hushållet. Men hur ofta funderar vi över varifrån sockret kommer eller hur det kommer till. Socker är en ren naturprodukt, och Sverige är praktiskt taget självförsörjande när det gäller socker. Socker utvinns huvudsakligen ur sockerrör, men i Sverige används sockerbetor. Nästan allt socker vi förbrukar odlas i Skåne, Halland, Blekinge och på Öland och Gotland. Sockerbetan är nämligen en krävande växt och fodrar ett milt klimat och en lång och gynnsam växtperiod för att trivas och få tillräckligt hög sockerhalt.

Vad vore livet utan godis!
Godis är onödigt det kan man slå fast från början. Medvetna, moderna människor borde naturligtvis aldrig ens fundera över att äta något så onyttigt. Men nu är det ju en gång så att vi alla har ett mer eller mindre påtagligt sötbehov. Och att väl ingen av oss, ung eller gammal, skulle kunna tänka oss en tillvaro helt utan en och annan godsak.

Vem kan motstå en nybakad bulle!
Bara uttrycket "hembakade bullar" väcker de ljuvligaste minnen till liv hos de flesta av oss. Som ett fat doftande kanelsnäckor och ett glas saft på barndomens förstutrappa. Tjocka skivor av en vackert klippt krans på ett trivsamt kaffekalas. Eller medhavt kaffe med dopp i en vårlig skogsbacke. Vetebrödet växer vi aldrig ifrån. Och visst kan man påstå att en kopp kaffe eller te och en bulle är välbehövlig avkoppling och energitillskott mellan måltiderna. Åtminstone någon gång ibland. Vetebröd man bakar själv får en alldeles speciell smak. Och inte är det svårt eller särskilt tidsödande att baka heller. Utan mer en trevlig och skapande förströelse som hela familjen kan delta i.

Tårta är skillnaden mellan vardag och fest.
Tårta är något alldeles extra. En liten tillåten utsvävning. Ett enkelt sätt att festa. En lätt åstadkommen guldkant på tillvaron. En tårta till kaffet på arbetsplatsen betyder en liten fest istället för en vanlig fikapaus. Tårta som avslutning på en måltid är mer än en dessert. Vårt förhållande till tårtan har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare var hembakade tårtor detsamma som gräddtårtor. Mer raffinerade varianter fick inhandlas i konditorierna. Och tårtkartongen var ett nödvändigt attribut när man hälsade på vänner och bekanta. Så plötsligt händer det något på tårtfronten. Vi börjar baka de mest utsökta tårtor hemma i egna kök. Inspirationen och recepten kommer från tårtkulturer mer utvecklade än vår egen: Frankrike, Amerika, Österrike, Italien.

Ett skäl till det höga kaloriintaget är att det finns socker i det mesta vi äter, även i vanlig mat. Ketchup innehåller till exempel mer socker än choklad, och det finns socker till och med i tandkräm. Den största andelen socker vi äter är gömt i maten (cirka 85 procent). Där kan det finnas i form av stärkelsesirap, inverterat socker (sirap), laktos (mjölksocker), druvsocker (dextros), fruktsocker (fruktos), råsocker, farinsocker, sackaros (vanligt socker) eller maltos (som i öl). Enligt jordbruksverkets statistik äter vi i Sverige ca 42 kg raffinerat socker per person och år, vilket motsvarar ca 37 sockerbitar per dag. Det innebär att genomsnittssvensken under ett decennium får i sig ett halvt ton socker.

Sockerhalten i frukt, bär och vissa rotsaker är 12-18 procent, i raffinerat socker är den 99 procent. En ansenlig mängd som har allvarliga konsekvenser för hälsan - även om det inte omedelbart ger några symtom. Socker är som rökning, det märks inte förrän efter ett antal år när kroppen belastas för mycket.
Sanningen är att socker är en drog som är lika beroendeframkallande som nikotin och heroin. Det är också ett gift som har skadliga effekter på kroppen.

Flera forskningsstudier har visat att socker har direkta och indirekta negativa effekter på kroppen. Det ger ett sämre immunförsvar, förhöjt blodtryck och högre kolesterolvärden. Allt fler blir sjuka på grund av kostens höga sockerinnehåll. Socker skapar en sådan biokemisk obalans i kroppen att varken bra mat eller multivitamintabletter räcker till för att ställa det tillrätta. När sockerhalten ökar i maten utsöndras mer krom, vilket bland annat visar sig i att många diabetiker har krombrist. Detta gör i sin tur att andra mineraler inte kan fungera så väl i kroppen. Krom lanseras också som ett medel att dämpa suget efter sötsaker. Socker sänker upptaget av kalcium och magnesium. Sockerkonsumtionen gör att kalcium vandrar ut ur cellerna och in i blodet, vilket resulterar i en kontinuerlig förlust av kalcium från skelett, tänder och vävnader. Detta kan inte ställas tillrätta bara genom tillskott av kalktabletter eftersom mineralerna existerar i balans med varandra. Har man dessutom brist på magnesium fortsätter urkalkningen av skelettet även om man tillför kalcium.

Kalcium och Magnesium behövs för viktiga processer såsom uppbyggnad av ben och tänder respektive aktivering av enzymer och energiproduktion. Dessutom urlakar socker kroppens ben och vävnader på mineraler, vilket på sikt bidrar till benskörhet. Studier av naturfolk har visat att när de övergår till västerländska matvanor får de sämre benstruktur och dåliga tänder. Man kan undra varför detta samband inte diskuteras eftersom benskörhet numera är en av de vanligaste folksjukdomarna. I Söderhavet finns öar där "välfärden" gjort att nästan alla vuxna över 40 år får diabetes. Bästa sättet att återställa biobalansen i kroppen är att minska eller ta bort det som orsakar obalansen och näringsförlusten - Sockret.

Enligt en medicins definition skulle raffinerat socker i olika former inte få lov att finnas i mat eftersom det är ett gift som stjäl näring ur kroppen! Socker hade sannolikt inte blivit godkänt som tillsatts i vanlig mat om det hade varit en ny produkt i dag. (Under framställningen av raffinerat socker försvinner alla nyttiga ämnen) Det är ett njutningsmedel - inte mat.

Varför är det så svårt att sluta med socker?
Därför att det påverkar både blodsockerhalten, nivåerna av olika hormoner och signalämnen i hjärnan. Det är mycket lätt att bli beroende av att äta socker (godis, glass, kakor, läsk och bakelser) för att peppa sitt humör. Men resultatet blir att den tillfälliga energiläckan gör att man mår dåligt, blir trött och känner sig orolig. Det är en mentalt och kroppslig återvändsgränd. Hur kan något som smakar så sött och gott
ha en skadlig inverkan på kroppen?

Det finns flera orsaker.
En är att en förhöjd blodsockerhalt leder till spontan glykosylering av protein, vilket sker oberoende av enzymer. Samma sak sker när köttets stekyta blir brun vid upphettning. Vilket bland annat orsakar den gulbeige tonen i ögonvitorna hos äldre människor. Tidig sockerkonsumtion förbereder hjärnan för andra beroenden. Sockerkänsliga personer löper större risk att bli beroende av exempelvis tobak och alkohol än andra. Det är svårt att bara äta en enda chokladbit, oftast fortsätter man att äta tills kartongen är tom. Att det är så svårt att hejda sig beror på otillräckliga mängder av nervsignalsubstansen serotonin i hjärnan. Seratoninsystemet kontrollerar våra impulser och när det blir uttröttat förlorar vi kontrollen. Hos några leder det till att sockerberoendet helt tar över och styr deras liv.

Kroppens naturliga belöningssystem är förändrat, man har blivit beroende av belöning utifrån, exempelvis socker, mat, alkohol eller rökning, för att känna lust och tillfredsställelse. De stimulerande effekterna av en drog förstärks efter upprepat intag, forskarna kallar det sensitisering. Fenomenet kvarstår mycket länge, ibland under flera år, och ökar risken för ständiga återfall. Risken för sensitisering förstärks också av stress. Vi kan också drabbas av korssensitisering, en drog eller ett stimuli förstärker reaktionen på en annan drog. Ett exempel är alkohol och nikotin. En tidig rökdebut ökar risken för att utveckla alkoholism och andra beroenden. Internationella siffror visar att 90 procent av alla alkoholister är rökare jämfört med 30-35 procent i normalbefolkningen. Men det finns också en koppling mellan socker och alkohol. Studier av alkoholister har visat att de i större utsträckning föredrar drycker med hög sockerkoncentration än en normal jämförelsegrupp. Det innebär att en sensitisering med socker kan förbereda hjärnan för ett drogberoende hos särskilt känsliga personer. Därmed blir de också mycket lättare beroende av nikotin och alkohol.

Den söta smaken av socker faller de flesta av oss på läppen, eftersom vi redan som nyfödda vant oss vid den via bröstmjölken som smakar sött. En måltid utan dessert är ingen måltid. Desserter behövs. Många längtar efter den goda efterrätten under hela middagen. Det är ju inte bara barn som ser fram mot efterrätten med förväntan och nyfikenhet. Desserten ska vara det som fullkomnar måltiden. Att äta dessert är bra ur fysiologisk synpunkt eftersom det hjälper till att balansera blodsockerhalten som märkligt nog kan bli för låg efter en kraftig måltid beroende på den kraftiga insulinutsöndringen. De kolhydrater som finns i socker behövs för att bryta ned det fett och protein vi får i oss med huvudrätten. Däremot inte sagt att man bör vräka i sig fettdrypande bakelser eller gräddiga mousser. Frukt som innehåller nyttigare och minst lika sött fruktsocker är den bästa avslutningen på en god middag.

Att som ibland annat Medelhavsländerna äta förrätt, huvudrätt och efterrätt leder inte med automatik till övervikt utan snarare tvärtom. En mätt och belåten kropp förleds inte till destruktivt småätande, som inte bara kan orsaka extra kilon utan dessutom obehagligt kraftiga svängningar i blodsockerhalten. Att äta så mycket socker som de flesta av oss gör i dag är ungefär som att tanka en traktor med raketbränsle.

Humörsvängningar
Den som lider av ett ständigt godissug har problem med blodsockerhalten. Och vad värre är, om man ger efter för suget och ständigt har handen i godispåsen, blir problemet bara värre. Och det har verkligen blivit värre enligt statistiken som visar att vi äter dubbelt så mycket godis per person i dag som på sextiotalet. Den genomsnittliga sockerkonsumtionen i Sverige ligger på 40-45 sockerbitar per dag (blodets naturliga sockerinnehåll motsvarar 2-3 sockerbitar). Ett högt sockerintaget leder förr eller senare till pendlande blodsockerhalter. Om blodsockerhalten höjs alltför snabbt, t.ex. med hjälp av en kaka eller godisbit, faller den lika snabbt igen och då blir man bara tröttare och tröttare. Det orsakar också humörsvängningar som tar sig olika uttryck hos män och kvinnor. Män drabbas av trötthet, irritation och aggressivitet medan kvinnor lättare blir nedstämda, deppiga och olustiga. Kvinnor äter något mer socker än män.

Må bra
Det vi behöver för att må bra är inte de snabba, tomma kalorierna som vi får via läsk och skräpmat utan långsamma kolhydrater som finns i t.ex. rotfrukter och pasta. Det kan tänkas att det för stunden är roligare att äta kolor och karameller, men torkad eller färsk frukt smakar minst lika bra. Visst är det bättre att bli hög av smågodis än av andra, farligare droger men det skadar inte att komma ihåg att motion ger samma belöningseffekt. Socker har även en karaktär av lyxigt belöningsmedel. Som utpressning mot olydiga barn är det oöverträffat: "Om du inte är snäll får du inget lördagsgodis", alternativ: "Om du tar din medicin, går och handlar, städar etc. får du en glass eller kaka efteråt”. Hur många känner inte igen sig här?

Vad är det som godiset ersätter i vårt liv?
I många fall får socker och mat ersätta kärlek i våra psyken. När vi var barn och något hade sårat oss brukade vi gråta och skrika för att våra mammor skulle ta upp oss. Istället för att lyfta upp oss brukade en del mammor säga: "Sehär, ta det här godiset.” Vi måste alltså finna andra sätt att lindra smärtan. Sätt som inte ökar vår olycklighet, så som att bli för tjock eller för mager, gör. Ätande är i bästa fall bara något som lindrar syntomen men inte avlägsnar den känslomässiga smärtan eller ens förbättrar vår situation.
Håll dig medveten; begrav dig inte i känslomässig förvirring. Och kom ihåg att den där chokladbiten inte har några hemliga ingredienser som kan lösa ditt problem.

Vi får inte ge sockret makt över oss!
Vi måste ta oss tid att lära oss förstå våra matvanor, vårt ätmönster. Vi måste försöka inse när vi använder godis för att ersätta kärlek, sex, kamratskap eller för att bekämpa känslor av att vara försmådda. Som barn förstår vi inte vad som händer oss. Sockret smakar gott och det är bättre än ingenting alls. Men det var inte vad vi egentligen ville ha. Och allt det egentligen åstadkommer är att öka vår blodsockerhalt vilket gör att vi känner oss lite bättre för några minuter.

Så grundläggs mönstret. Sedan, som vuxna, slår oss ängslan när vi inte får vad vi behöver känslomässigt (i våra affärer eller förhållanden) och vi säger: "Jag mår jättedåligt. Jag ska ta mig något riktigt gott att äta så jag känner mig bättre". Psykologiskt vill vi desperat ge oss själva njutning för att kompensera oss för den smärta vi har upplevt. De är det lilla barnets behov som följer med in i vuxen ålder. Vi måste först inse, erkänna, att det inte finns någonting, bokstavligen ingenting känslomässigt tillfredställande med godis.
Och ändå är varje liten njutning under en smärtsam situation i någon mån tillfredställande.

Här är det föräldrarnas plikt att lära och vägleda det lilla barnet. Visst skall barnet få godis. Men i rimliga mängder. Ju tidigare vi skaffar oss goda vanor desto lättare är det att behålla dem. Utan hälsosamma matvanor och en bra livsstil kan vi inte lägga grunden till den starka hälsa och det goda psyke som vi förtjänar att ha - och som behövs för att vi ska klara arbetslivets påfrestningar. Det är dags att börja tänka om från grunden. Att undvika vanligt socker helt och hållet är omöjligt och inte heller önskvärt ur hälsosynpunkt. De ersättningsmedel som finns är dessutom omdiskuterade i hälsosammanhang, inte minst de helt kalorifria ämnena aspartam, cyklamat och sackarin som ingår i många så kallade light-produkter. Naturliga sötningsmedel som sorbitol och xylitol, vanligast förekommande i tuggummi, innehåller energi (kalorier) och betraktas inte som någon hälsorisk.

I matlagning är socker en självklar ingrediens eftersom det är en utmärkt smakförhöjare. Några små korn ovanpå en solmogen tomat, en liten nypa i såsen eller rysk rödbetssoppa, kan göra underverk med maten. Socker är nödvändigt för att sätta igång den rätta kemiska processen när man rimmar eller gravar. I exotiska rätter är socker en självklar krydda. Vad vore väl t.ex. en sötsur sås utan det söta? Socker ska användas med samma måtta och finess som salt för att komma till sin rätt. Socker har precis som salt egenskapen att det framhäver matens rätta smak. Har man glömt saltet i en maträtt blir den intetsägande och smaklös. Tillsätter man saltet blir smaken kraftig och nyanserad långt innan saltets egen smak framträder. Socker har samma funktion och verkan och sammansatta rätter mår ofta smakmässigt bra av en liten sockertillsats. Sockret är också ett naturligt konserveringsämne genom att jästsvampar och andra skadliga organismer inte trivs eller kan föröka sig i en tillräckligt söt omgivning. En mindre mängd socker verkar däremot som näring för jästsvampar och krävs för att man ska få gott och väljäst bröd när man bakar.

Min erfarenhet av näringslivet är att den miljön gör det svårt att äta näringsrikt på bestämda tider. Det leder ofelbart till pendlande blodsockerhalter som skapar koncentrationsproblem, trötthet och en ökad inre stress. För att motverka sötsuget, mat- eller drogberoendet är det viktigt att drastiskt minska socker och snabba kolhydrater ur kosten. Genom att gå över till mat med långsamma kolhydrater (fullkornsprodukter, grönsaker, rotfrukter, frukt, bönor) och äta tillräckligt med protein så förändrar vi kroppskemin och förbättrar ätmönstret. Ett högt fiberinnehåll i maten motverkar sockrets verkan.

Man får mycket sundare insulin- och blodsockernivå om man äter tre mål, plus tre mellanmål under en dag. Det är bättre att småäta än att sätta i sig tre stadiga mål om dagen. Det beror på att en stor måltid höjer insulinets och blodsockrets nivå kraftigt. Under andra världskriget ransonerades socker och antalet diabetesdrabbade sjönk drastiskt. Om kroppen får lämplig näring kommer den att använda detta för att läka sig själv. Att ändra sin livsstil är särskilt viktigt eftersom de moderna välfärdssjukdomarna sällan kommer ensamma. Rökning påskyndar som bekant åldrandet i huden och i de inre organen. Att både röka och äta mycket socker innebär en stor belastning för kroppen.

Insulinets roll
De stora sjukdomarna - fetma, högt blodtryck, hjärtsjukdomar, förhöjda blodfetter och diabetes - har något gemensamt. De är egentligen inte sjukdomar utan snarare symtom på en grundläggande insulinobalans. Insulin är ett centralt hormon som har en rad effekter på kroppen. När man äter absorberas kolhydrater (glukos) i blodet, vilket leder till att bukspottkörteln producerar insulin som utsöndras i blodet. Glukos kan också lagras som energi i form av glykogen i musklerna eller levern. Denna energi är sedan lätt tillgänglig vid behov. Högre insulinnivåer leder dessutom till ökade fettinlagringar, vilket bidrar till fetma.

Om man äter mycket snabba kolhydrater (som vitt bröd, godis och glass) stiger blodsockerhalten snabbt med påföljande insulinstegring. Men blodsockret sjunker snart igen för att hamna på ett lägre värde än innan man åt. Efter ett tag kommer suget efter något som kan höja blodsockret och följden blir att blodsockerhalten åker upp och ner som en jojo tillsammans med insulinet. Detta är inte särskilt lämpligt eftersom kroppen kommer ur balans. Efter ett par år tröttas cellernas insulinmottagare ut, vilket i sin tur ger kroniska förhöjda insulinvärden. Till slut har cellerna ett stort motstånd mot insulinet och systemet fungerar inte längre hur mycket bukspottkörteln än producerar. Resultatet blir att blodsockret skjuter i höjden och man har fått vuxendiabetes. Numera har diabetes, som bland annat orsakas av för högt sockerintag,
blivit en folksjukdom i stora delar av västvärlden.

Överskottet på insulin höjer också blodtrycket genom att det driver på njurarna att behålla salt och vätska. Insulin stimulerar cellerna i blodkärlens väggar att växa, vilket gör dem tjockare och mer styva. Insulin ökar nivåerna av noradrenalin, ett adrenalinliknande ämne som stimulerar hjärtats slaghastighet och drar samman blodkärlen. Det gynnar också lagring av fett i fettceller, vilket skapar övervikt. Att äta socker gör inte att man blir fet men däremot har kroppen mycket lätt för att omvandla överskott av socker till fett som lagras i fettceller. Insulinet har ännu fler strängar på sin lyra. Det stimulerar leverns produktion av LDL-kolesterol, det dåliga kolesterolet, vilket ökar tjockleken hos artärernas väggar. Samtidigt stimuleras bildningen av hårda blodplättsplack som kan sätta igen artärerna. Då befinner man sig i högriskzonen för en hjärtinfarkt.

Genom att ändra på kosten och sluta med socker kan man minska överskottet av insulin och återställa cellernas insulinkänslighet till normal nivå. Därigenom kan mycket av skadorna repareras. Blodtrycket, blodsockerhalten och blodets nivå av kolesterol svarar mycket fort på en ändring av kosterns innehåll.

Våra barn
Under de senaste 20 - 30 åren har de nyfödda barnen i västvärlden blivit allt större och längden hos tonåringarna har också ökat. Detta kan bero på att en högre sockerkonsumtion ökar insulinproduktionen i kroppen. Förutom att reglera blodsockerhalten är insulin nämligen ett tillväxthormon.

Det finns ett klart samband mellan sockerkonsumtion och hål i tänderna hos barn. Godis, glass och kakor skapar en skadlig bakterieflora i munnen som fräter hål på tänderna och ger tandsten. Sedan den obligatoriska fluorsköljningen togs bort i skolorna ökar dessvärre antalet tandhål hos barn. Ökningen av karies hos två- och treåringar är i dag stor. Det är dåliga nyheter eftersom det finns ett samband mellan hur mycket hål i tänderna man har som barn och hur mottaglig man är för degenerativa sjukdomar i vuxen ålder. Därför är det oerhört viktigt att sätta i gång med kraftfulla insatser för att hjälpa våra barn till en bättre hälsostart i livet. När jag var liten fick man bara äta godis på lördagarna, men nu är godis, glass och kex ett dagligt inslag för många barn. Vi skapar tyvärr själva våra problem, men just därför kan vi också göra något åt dem.

Matvanor
Snabbmat med tomma kalorier - som läsk och hamburgare - är vanligt bland barn och ungdomar. Det är alarmerande med tanke på konsekvenserna för hälsan. Ungdomar och barn i dag är stressade, de har väldigt svårt att sitta still och det spritter i kroppen på dem.

När man äter hamburgare med Coca-cola får man i sig socker och vitt mjöl, som snabbt höjer blodsockerhalten, och koffein som ger en tillfällig kick. Coca-cola innehåller mycket fosforsyra (vars pH är detsamma som hos vinäger), som tillsammans med fosfor i kött motverkar mineralerna kalcium och magnesium. Kroppens förråd av dessa lugnande mineraler sjunker och resultatet blir ett hyperaktivt beteende. Spädbarn som föds med sockerberoende får små ryckningar i kroppen och har svårt att hålla temperaturen. Förmodligen är det sådana effekter som syns på tonåringarna. Detta är värt att tänka på eftersom de psykosomatiska problemen ökar bland skolbarnen.

Kroppen vänjer sig vid dessa blodsockerkickar och kommer att propsa på att få dem. Man fastnar i ett beroende. Detta vet hamburgerkedjorna om. Ett annat problem är att antalet underviktiga och överviktiga ungdomar ökar. Allt färre är normalviktiga. Det är en absurd situation med denna fixering vid det yttre som ställer höga krav på ungdomarna. Man måste vara lagom för att bli accepterad. Men det är svårt att veta vad som är normalt när var och varannan bantar. Det handlar om näringsbrist, det är bara olika sidor av samma mynt. Barn äter felaktigt och får i sig för lite näring idag. De är stressade och sitter sällan ner och äter sin middag i lugn och ro. När man stressar går det åt mycket B-vitaminer. En stor del av B-vitamintillskottet bildas av den normala tarmfloran, och för att ha en god tarmflora behöver man äta mycket frukt och grönsaker. Detta är ett sorgligt kapitel, för våra barn och ungdomar är värda en bättre start i livet!

 

Allt det vi känner, tänker och gör påverkar vår hälsa. Hälsan är inget statiskt eller stillastående. Vi kan må på ett sätt när vi vaknar och på ett helt annat sätt när vi somnar. Följaktligen kan hälsan hela tiden påverkas, var vi än befinner oss i livet. Det är aldrig för sent. Men det kräver en viljeansträngning - ingen annan kan göra det åt oss. "Ålderssjukdomar beror inte på åldern - de beror på felaktigt leverne"
(Delar av materialet kommer från Den självläkande människan av Susanna Ehdin och Evelyn Persikans artikel om socker i DN).

Tillbaka till Hälsoinspiration