Vackra fötter
Tag av dig skorna och strumporna och ställ dig på nakna fötter bredvid dina skor. Har skorna en sådan form, att fötterna får plats utan att trängas in i skorna? Får foten i hela sin bredd plats? Får tårna plats? Kan tårna ligga raka och rörliga i skon? Är sulan så mjuk att foten kan rulla upp på tårna när du går? Är tån så bred att du kan spreta med tårna inne i skon? ..
Men den måste dessutom ha en bekväm klack för att vara riktig, så att foten kan röra sig så som den är skapad att röra sig. Kroppen är gjord för att stå plant på de nakna fötterna och alla leder är skapade att fungera riktigt när vi står, går och springer på nakna fötter ...
Det finns ingen ingenjör, som ställer en fin maskin med kullager på sned, för att han tycker det skulle se vackert ut. Men vi ställer gladeligt vår fina människomaskin på sned och begär att den ska fungera utan vidare ...

Fel skor ger fel på fötter och rygg
Fötterna tillhör våra mest misshandlade kroppsdelar. Över 70 % av de civiliserade folken har problem med sina fötter. Vi skulle väl aldrig kunna tänka oss att snöra in vår hand, så att vi inte kunde röra fingrarna. Då skulle vi ju inte kunna arbeta med handen. Ändå gör de flesta så med foten och hindrar fotens arbetsförmåga. Vi bryr oss först när vi får problem. De vanligaste orsakerna är övervikt, dåliga skor och bristande fothygien. Redan måttlig övervikt på några kilo ökar risken för besvärande skador i fötter och ben. Försummade fötter är en vanlig orsak till problem med rygg och knän. Det som börjar som ett oskyldigt skoskav, en vattenblåsa eller en envis liten infektion kan bli kroniska problem.

Att i åratal och dagligen gå omkring i höga klackar, kan, förutom förslitning och broskbildning i fötterna, orsaka åderbråck, blodkärlsbristningar och förkortad hälsena. Även åldern spelar en roll. Med åldern kan våra fötter förändras i storlek, antingen krympa eller bli större. Många äldre människor har problem med att gå, något som mest består i att deras fötter har fått skador som ofta beror på att våra fötter redan när vi var små tvingades att använda trånga skor. Särskilt tårna lider av den dåliga rörelsefriheten. Våra fötter vill egentligen gripa tag i underlaget, men eftersom skorna begränsar fötternas rörlighet kan de inte längre fungera normalt.

Med tiden stelnar lederna och man kan få svårt att böja eller spreta med tårna utan svårighet, det är ett problem för många äldre människor. Nedgångna fötter kan även bero på ärftlighet – men också på våra vanor. De flesta av oss lever inte i en miljö med det mjuka och sviktande underlag vi är skapta för. Överhuvudtaget ska man aldrig gå för länge med fotproblem som gör ont. Ständiga smärtförnimmelser från fötterna kan leda till att kroppen skyddar sig mot smärta genom att ändra kroppsställningen i övrigt. På sikt kan man då få problem i ben och rygg.

Köp rätt skor
När man köper nya skor är det viktigt att man provar dem ordentligt. Jag tycker att skor som känns trånga redan i skoaffären, känns ännu trängre efter att man gått i dem en dag. Det är alltid bra att mäta fötterna och prova skor när foten är som störst. När man går ökar foten 6-8 mm i bredd, så när man köper skor ska man alltid gå lite för att övertyga sig om att skon är tillräckligt rymlig. Viktigast är kanske att välja bra skor. Riktiga skor som inte trycker och skaver utan ”andas” och ger frihet åt foten. Skorna ska följa fotens form och ge stöd där det behövs. En väl formad fotbädd och ovandel i skinn tillsammans med den klackhöjd som känns skön. Går man i för trånga skor pressas stortån inåt även lilltån och fotens främre del blir hoptryckt, och det är ju mycket vanligt. Man har då inte bara förstört utseendet på sina fötter utan även påverkat förmågan att inte gå och stå naturligt. Fotens kontaktpunkter vid gång är yttersidan av hälen och hela stortån med lilltån som komplement: med tårna vridna inåt kan givetvis inte stortån och lilltån arbeta på rätt sätt.

Att den ”fysiologiskt” riktiga skon ska vara tillräckligt lång och rymlig för foten säger sig självt. Men den får inte heller vara för stor – den ska med andra ord vara ”skön som en handske”. Fotens idé är ju också att den ska vara levande och känslig som en hand. På skor som är byggda på det sättet följs inneränderna på sulorna åt, ända ut till spetsen. Stortån pekar då rakt fram, får tillräcklig rörelsefrihet och behåller sitt naturliga läge. Skon ska också vara bredast i höjd med lilltåspetsen.

Tår
Stortån intar en nyckelposition när det gäller fotens hållning. Ett extra ömtåligt område är valken vid stortåns bas, den blir tunnare med åren och kan göra ont vid belastning. Ställningen inverkar både på fotens tvärvalv och på hälens hållning. Stortåns förbindelse med hälen består i, att när den trycks in mot små tårna, så vrids hälens bakre del utåt och den främre delen stjälps inåt-nedåt (på grund av den sena som förbinder stortån med muskeln i vaden också har anslutning till hälen eller rättare sagt innerankeln). Med en sådan inåtstjälpt hälställning kommer kroppstyngden att belasta fotens innerrand och vi har i och med det början till plattfot. Om denna belastning av fotens innerrand fortsätter i dagar och år, tänjs senor och ligament ut, så att plattfotheten blir alltmera utpräglad. Ett tydligt tecken är, att foten under gång sätts i marken med tårna riktade utåt och gången blir stum och osmidig. På den friska naturliga foten är stortån riktad rakt fram och foten placeras i marken parallellt med gångriktningen.

Nåja, det är väl inte så farligt att vara plattfot, tänker du. Det botar man väl med hålfotsinlägg. Tyvärr inte. Hålfotsinlägget är en hjälp för tillfället - men botar inte. Det trycker på fotens mjukdelar och hindrar cirkulationen. Hålfotsinlägget är ju hårt och oböjligt, är inte följsamt. Liksom träskor passar det bäst till att stå med; inte att gå med.

Hälsoskon
Ortopediska skor ska man inte vara rädd för att använda om man har trötta och besvärliga fötter. Lufsa inte omkring i tofflor och tunna skor utan ge foten stöd av speciella skor som hjälper upp fotvalvet. Det behöver inte betyda att det är ”systerskor” som gäller resten av livet. Man skämtade tappert över den typen av skor förr i tiden. Vi behöver inte vara utan patypumpsen, de spara vi till fest. Jag tror att man gör i allmänhet misstaget att köpa för korta och för vida skor. Det har jag gjort. Skons längd och bredd måste passa foten precis, och vara byggd så att den håller stadigt om vristen. Gör den inte det och man dessutom går och står mycket, då får man naturligtvis fel på fötterna. På en frisk fot spretar tårna ut i solfjäderform, så att det bildas mellanrum mellan tårna. Stortån utgör en rak fortsättning på l:sta mellanfotsbenet. Den friska foten är bredast över tåspetsarna. Om man ställer skorna tillsammans, så ska insidorna vara parallella. Vidare ska skon vara mjuk och böjlig och med lägsta möjliga klack. Vissa personer har starkare brosk än andra, men nedslitningen börjar redan i 20- års åldern. Det har många skotillverkare börjat förstå tycker jag, det finns fotvänligare skor som är bredare och med mjukare sulor.

Klacken
Klacken har också en nedbrytande inverkan inte bara på foten utan även på ryggraden. Vi kvinnor har fyra gånger så många problem som män, och det beror naturligtvis på för höga klackar och smala, trånga skor. Även för små strumpor kan vara en orsak. De trycker ihop foten och kan ge böjda eller snedställda tår. Klackarna bidrar också till andra defekter, nämligen nersjunket tvärvalv och till Hallux valgus, den s.k. kylknölen vid stortåns basled som inte är någon knöl orsakad av kyla utan helt enkelt en följd av stortåns snedställning.

Ju högre skons klack är, desto mer skjuts kroppstyngden över på fotens främre del. Mellanfotsvalvet utsätts för en enorm belastning. På varje kvadratcentimeter är belastningen 4 kg! Som jämförelse kan påpekas att Eiffeltornet utsätter varje kvadratcentimeter för 2 kg: s tryck. Så när foten skjuts framåt i ett spetsigt fotfodral, så kan resultatet inte bli annat än en deformering av foten. Dagens spetsiga skor har spetsen mitt fram och insvängningen börjar redan vid basen av stortån och lilltån. De skorna är gjorda för en fot med den längsta tån i mitten och två små tår på varje sida.

När det gäller hygienen bör vi tänka på att tvätta fötterna och byta strumpor varje dag. Då hindrar vi dålig lukt, som uppstår när bakterier bryter ner kroppens svett. Man bör också undvika att använda samma skor dag ut och dag in. Samma par skor får hänga med i ur och skur och får aldrig tillfälle att vila. Det mår varken fötterna eller skorna bra av. Bättre att växla mellan flera par. Annars sluter sig porerna i skons läder och foten kan inte andas. Sen gäller också regeln rätt sko på rätt plats. Är det regn eller slask så är gummiskor bra, men de måste användas med förstånd.

Friska fötter
Motionen är viktigt för hälsan och friska fötter. Med dåliga fötter rör man sig för litet och därmed blir förbränningen och cirkulationen i kroppen sämre. Låt fötterna få semester på sommaren. Passa på att gå barfota i naturen och pröva framför allt av att njuta av att gå omkring i daggvått gräs. Det är ingen underkur – men vad det gör skönt åt trötta fötter.

Tillbaka till Fötter