Vad
kvinnor
bör veta om män
Det
här hoppas jag blir en intressant och roande läsning
för både män och kvinnor.
Kvinnan
är uthålligare och lever längre än
mannen. Men större muskelstyrka har gjort att mannen
dominerat under århundraden. För dominansen i
framtiden blir inte den fysiska styrkan avgörande utan
den mentala.
Är
män och kvinnor verkligen olika? I jämlikhetens
tidevarv vill vi inte gärna tro att det finns några
skillnader, utom de mest påtagliga. Män och kvinnor
fungerar väldigt olika i många avseenden –
fysiologiskt, psykologiskt och känslomässigt.
Jag har läst VAD VARJE KVINNA BÖR
VETA OM MÄN av Joyce Brothers
Manligheten är skör
Här får man sina aningar bekräftade, t.ex.
att manligheten är att betrakta ”som en sorts
medfödd defekt”! För i begynnelsen är
vi alla inriktade på att bli kvinnor, det vill säga
tills fostret är omkring sex veckor. Först efter
det uppträder de första signalerna som kan göra
foster som har könskromosomerna X+Y (kvinnor har X+X)
utvecklas till pojkar – om allting klaffar. Men manligheten
är skör. Om något går snett blir det
ändå en flicka och så småningom en
helt normal kvinna fastän alla hennes celler i detta
fall kommer att ha den manliga typen kromosomsammansättning!
Även
om allt fungerar så att det blir en pojke kommer han
att vara utsatt hela livet. Det dör fler gossebarn
än flickor och män har kortare livslängd
än kvinnor. Kvinnans extra X-kromosom innehåller
nämligen de gener som skyddar mot många infektioner.
Men
visst har mannen större muskelstyrka! En kvinna har
bara en tredjedel av mannens styrka i överkroppen och
två tredjedelar av hans benstyrka. Den större
muskelstyrkan, förmågan att lyfta tyngre föremål
och springa fortare och längre är den ena av skillnaderna
mellan könen, vilken har gjort att männen varit
dominerande under århundradenas lopp. Den andra är
att män inte föder barn. Den skillnad som kommer
att bli avgörande för dominansen i framtiden är
inte den fysiska styrkan utan den mentala.
Har
sämre uthållighet än kvinnor
Känns den här situationen igen? Efter en låg
promenad sjunker mannen ner i en fåtölj och låter
hustrun laga middagen och sedan plocka undan och diska utan
hans hjälp. För henne känns det orättvist,
trots att hon mycket väl klarar av det.
Den
mannen är inte lat – bara alldeles slut, efter
att ha ansträngt sig fysiskt i många timmar.
Han har tömt kroppens glykogenförråd medan
hon har en fettreserv i sina kurvor och rundningar. Det
gör kvinnan uthålligare.
Men
mannen har mer igångsättningsenergi. Hans blod
innehåller 20 % fler röda blodkroppar och därmed
mer syre som frigör energi. Kvinnan tål i alla
fall alla möjliga påfrestningar bättre än
mannen: utmattning, svält, kyla, sjukdom, chock osv.
Dessutom
avtar hans kroppskrafter med ungefär 10% vart tionde
år jämfört med 2 % för kvinnor. En
kvinna på sextio år kan motionera upp till 90
% av vad hon kunde när hon var tjugo år gammal.
En sextioårig man har bara kvar 60 % av sin kapacitet
som tjugoåring. Kvinnan är biologiskt överlägsen
mannen.
Kan
använda hjärnhalvorna separat
Män och kvinnor tänker inte på samma sätt.
Den högra hjärnhalvan som är centrum för
vår spatiala förmåga, vår rumsuppfattning,
utvecklas tidigare hos pojkar. Den används vid tekniska
problemlösningar, kartläsning, begreppsbildning,
helhetssyn osv. den vänstra hjärnhalvan som styr
vår språkförmåga utvecklas tidigare
hos flickor. Här ligger förklaringen till att
flickor ofta är duktigare än jämnåriga
pojkar i att läsa och skriva medan pojkar hellre ”mekar”
med cyklar, sätter ihop byggsatser eller spelar schack.
Mannens
hjärna är specialiserad. Han kan använda
högra hjärnhalvan t.ex. för att sätta
ihop en klätterställning åt barnen och samtidigt,
med sin vänstra hjärnhalva, föra ett samtal
med sin fru om en planerad bjudning.
Den
kvinnliga hjärnan är inte specialiserad, hennes
båda hjärnhalvor samarbetar kring problemen.
Det gör kvinnorna mer lyhörda när det gäller
andra människor. De är bättre på att
uppfatta skillnaden mellan vad folk säger och vad de
menar. De lägger märke till sådana små
nyanser som avslöjar en annan människas verkliga
känslor.
Mannens
olika levnads stadier
Den känsligaste är medelålderskrisen mellan
40 och 50 år. Den präglas av fysiska och psykiska
kval. Det är mannens benägenhet att sikta mot
stjärnorna som tycks göra honom olycklig och otillfredsställd
under dessa år. När han inser att han förmodligen
aldrig kommer att nå dessa stjärnor blir det
ett hårt slag. Då grips många män
av ett inre tvång att förändra sina liv,
plötsligt och utan eftertanke. Då rasar till
synes stabila äktenskap samman och slutar i skilsmässa.
Mannen vill erövra yngre kvinnor, vilket får
honom att känna sig ung och vital på nytt –
för en tid.
Om
en man någonsin har behov av en förstående
hustru så är det under den här tiden. När
han kommit upp i femtioårsåldern är hustrun
ofta den enda människan i världen han kan anförtro
sig åt. Hennes viktigaste uppgift bli nu att göra
honom mer delaktig i familjelivet, ja, till en nyckelfigur
i hemmet.
Arbetet
ger honom hans värde
Män har två grundläggande behov. Ingetdera
– oberoende av vad de själva säger –
är sex. De behöver kärlek och arbete. Och
arbetet går före kärleken. En gammal målare
kan bli ivrigt röd om kinderna när han talar om
rätta sättet att grundmåla en fjällpanel.
Så upphetsade är män sällan inför
en kvinna efter 30 år! ”Om jag inte hade hustru
och barn skulle jag inte slita ut mig så här
och sälja aktiefonder” kan en man säga,
och tro på det själv. Men det är inte familjen
som får honom att slita ut sig utan den tillfredsställelse
han känner när han lyckas få stororder.
För
honom betyder hemmet inte tiondelen av vad arbetet betyder.
Han må vara en bra äkta man, en god älskare,
en plikttrogen far – det är ändå sekundära
roller i en mans liv. Hemmet fungerar mest som en reträttplats
där han kan vila sig, få lite sex och en natts
god sömn, där han byter till rena kläder
och sedan återvänder till sina nöjen, dvs.
arbetet. Mäns fysiska och psykiska välbefinnande,
deras lycka, är starkt beroende av arbetet. Fler män
begår självmord när de blir avskedade än
när deras hustru eller barn dör. Det är arbetet
som ger dem ett värde.
Kvinnor
reagerar sällan så starkt. Deras identitet hänger
inte på ett arbete bara, utan på en mosaik av
roller, färdigheter och egenskaper. Denna variationsrikedom
gör att kvinnor t.ex. får ut mer av sin tid som
pensionärer än de flesta män.
Gör
leken till arbete
Om man frågar en man vad han tänker göra
då han blir pensionerad svarar åtta av tio att
de tänker ägna sig åt trädgården,
spela golf, läsa, vara tillsammans med familjen eller
syssla med sin hobby. För första gången
i sitt liv tänker de ägna sig åt lek.
Men
då händer något besynnerligt: Mannen med
trädgården börjar odla blommor och grönsaker,
skaffa växthus och facklitteratur om odling. Samma
sak med golf: Han tränar och tränar på sina
slag, för tabeller och analyserar varje runda. Han
går in för leken med blodigt allvar. Inom några
månader har leken förvandlats till arbete. Han
kan inte längre glädjas åt sina tidsfördriv,
eftersom de bara är just det – ett sätt
att fördriva tiden, en ersättning för arbetet
som gav livet innehåll, gav honom identitet.
Vänner
gör honom friskare
Pensionsåldern kan bli problematisk om mannen inte
planerat en del i förväg. För det första
bör han förbättra sina hälsovanor. Nästa
steg är att skaffa sig vänner, helst yngre. Det
är sorgligt, men när mannen väl har vuxit
ifrån eller mist sina vänner från pojkåren,
skapar han sällan några varaktiga vänskapsförhållanden
i vuxen ålder. Här kan kvinnan vara till stor
hjälp. Hon kan förse sin man med ett aktivt sällskapsliv
så att han kommer i kontakt med människor utanför
arbetet. Hon kan uppmuntra honom att gå med i en motionsgrupp,
en förening eller på kurs av något slag
för att träffa likasinnade och därigenom
kanske ett par vänner. Ett aktivt socialt liv gör
honom lyckligare och friskare och hjälper honom att
leva längre. Om mannen har ett etablerat socialt liv,
en eller ett par vänner – inte bara bekanta –
och en någorlunda klar föreställning om
vad han ska göra innan han går in i pensionsåldern,
kan den bli givande och han får förmodligen leva
längre än vad statistiken anger.