Lukt

Det är två sinnen som vi har mindre tid att njuta av nu för tiden - doft och känsel. Dofter har varit ännu viktigare än beröring för den mänskliga rasens överlevnad.

Vårt luktsinne stimulerar näsan, sinnet och kroppen genom att locka fram minnen, förändra sinnesstämningar, väcka känslorna till liv och säga oss om vi gillar eller inte gillar det vi möter. Luktsinnet har med våra mest primitiva känslor att göra. Under utvecklingens gång har vissa sinnen trubbats av och andra skärpts och det finns ingen anledning att tro att vårt luktsinne inte är vad det en gång har varit. Djuren lever, kommunicerar, kämpar och går under i en värld av lukter som försvarar revir, markerar suveränitet, skrämmer bort rivaler, attraherar det andra könet och särskiljer arterna från varandra, hannar från honor, fienden från vän. De flesta djur föds blinda, men de kan med sina luktorgan snabbt och säkert leta sig fram till mammans bröst. Jämfört med djurens är vårt luktsinne klent.

"Här har jag varit förr, det är känd mark. Men när? Jag andas doft av gräs, ljuv, stark . . ."
Dante Gabriel Rossetti

Näsans anatomi

Hur fungerar luktsinnet?
Forskarna vet mycket lite om luktsinnet. Känsel-, smak-, hörsel- och synsinnena är mycket enklare. Luktsinnet är det enda som leder direkt från yttervärlden till hjärnan. Dess nerver är de enda i människokroppen som är utsatt för luft, och vi har fem till tio miljoner nerver i varje näsborre, på en yta stor som ett frimärke. Den vänstra näsborren för ett doftmeddelande till den vänstra hjärnhalvan, och den högra näsborren har kontakt med den högra halvan. Så doften får namn av vänster och beskrivs av höger.

Doftmolekyler omger oss överallt. Om vi drar ett djupt näsandetag och känner efter, så åker de in genom näsan och fuktas av nässlemhinnan för att analyseras. Där kan de elektriska signalackord, som de sex grundlukttyperna ger upphov till, bli en hel doftsymfoni. Dessa grunddofter eller lukter är mint, blommigt, fruktigt, myskartat, äcklande och stickande. Att doftmolekylerna fuktas i slemhinnan inne i näsan är viktigt för resultatet. Tänk på hur intensivt det kan dofta i den fuktiga skogen efter regn.

Luktsinnet är det snabbaste av våra fem sinnen - inom en halv sekund vet vi om det är ett äpple eller en gammal sur pipa vi har under näsan, men det tar oss tre gånger så lång tid att känna igen ljudet av någon som knackar på dörren. Exakt hur vi dechiffrerar och känner igen en doft utav 10.000 eller fler som vi är kapabla att registrera är fortfarande ett mysterium.

Detta beror på att vårt luktsinne fortfarande finns i samma del av hjärnan som det gjorde från mänsklighetens allra första början. Det faktum att vår livsstil har utvecklats så att doften inte längre är viktig för vår överlevnad är psykologiskt sett ointressant i sammanhanget. Allt vi luktar på registreras i stora hjärnan. Som svar på våra behov har denna del av hjärnan genom århundradena fått utvidgade funktioner, och det inkluderar numera känslor, sexuellt beteende, konstnärlighet, kreativitet, kognitivt tänkande, minnet, hunger, törst och kroppstemperatur. Detta innebär att det mänskliga luktsinnet är kraftigt kopplat till dessa andra funktioner i stora hjärnan. Det är därför inte förvånande att finna ett samband mellan stegrad känslosamhet och skärpning av luktsinnet vid schizofreni.

När vi känner doften av krita, återupplever vi barndomens klassrum; en speciell parfym kommer oss att tänka på mormor: doften av antiseptiska medel väcker vår sjukhusskräck; medan en väldoftande sololja får oss på semestertankar. Kan man tänka sig något mer fantastiskt än att lukta på en liten baby. Det är något mer än bara en doft, det är en saliggörande känsla.

Varje doft vi någonsin har stött på är del av en känsla eller ett minne som målar upp en bild av vad doften betyder för oss. Denna bild är dessutom unik, för bortsett från enäggstvillingar uppfattar inte två människor en doft på samma sätt.

De flesta djur, använder sitt luktsinne på en nivå som människan har glömt. En lax kan känna igen doften av ån där den lade sin rom från en plats miltals ut i havet och återvända dit för att leka. En hanmal kan lukta sig till en passande hona som fladdrar runt i en trädgård i andra ändan av Los Angeles, trots smoggen mellan dem. Den moderna människan hade en gång samma förmåga, men den har gått förlorat i brist på behov. För bara 250 år sedan kunde Nordamerikas indianer spåra en människa genom att lukta sig fram längs dennes väg, och i Afrika jagar infödingar fortfarande djur med hjälp av sina känsliga luktorgan. Forskningen visar att vårt luktsinne är som mest aktivt när vi är hungriga.

Kvinnor känner mer
Kvinnor har mera uttalade luktförnimmelser än män. Det beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen aktiverar cellerna i luktorganet. Mottaglighet för dofter beror på flera faktorer, t.ex. tiden på dagen, känsligheten ökar ju längre dagen lider, var i menstruationscykeln man befinner sig. Man blir mellan 100 och 5 000 gånger mer känslig för lukter under ägglossningen, och hur länge man har känt doften. Vare sig det är kållukt eller doften av en exotisk parfym som vi kvinnor just har strukit på handleden, så tröttnar näsan snart på den. Det är därför man inte känner sin egen kroppsdoft.

Av någon anledning kan män känna doften av tjära och kaffe bättre än kvinnor. När män utsätts för kvinnliga lukter ökar deras skäggväxt. De svettkörtlar som finns i armhålorna är rimligen de som avsöndrar de dofter som stimulerar könskörtlarna. Kvinnor som känner att det luktar man får regelbundnare menstruationer och mindre klimakteriebesvär.

Kroppsdoft
All kroppsdoft - både den nästan omärkliga som attraherar och den unkna som stöter bort - härrör ur svett. Att svettas är en synnerligen viktig del av kroppens inre temperaturreglerande mekanism. Om temperaturen stiger över 37,5 grader till följd av fysisk ansträngning, feber eller emotionell spänning träder över 3 miljoner mikroskopiska svettkörtlar i verksamhet. De kallas exokrina körtlar och ger ifrån sig ett ämne (99 procent vatten och 1 procent natriumklorid) som svalkar när den avdunstar. Den är helt luktlös. Exempelvis fruktan, förlägenhet eller sexuell upphetsning ökar svettningen i armhålorna och i ljumskarna och sätter igång en annan uppsättning körtlar, de så kallade apokrina körtlarna. Båda typerna av svett är färglösa, luktlösa och helt oförargliga och det är först när de förenar sig med bakterierna på huden och i kroppshåret som en lukt uppstår.

Trots att vi fortfarande avger kroppsdofter - naturliga odörer som hjälper en hanmal att hitta sin hona eller hundar att hitta räven under jakten - bryr vi oss inte längre att om att lukta på dem. Vi har fått till vana att tvätta, parfymera och olja in våra kroppar med diverse välluktande, ofta dyra medel. Allt för att vi ska dölja vår naturliga kroppslukt och tillfredställa vår omgivning. För själva kan vi inte känna vår egen kroppsodör. Forskare tror att vi fortfarande reagerar omedvetet på dessa våra urdofter och att de inverkar när vi känner en sexuell dragning till en annan människa. Med andra ord så tvättas det och parfymeras bort en hel del djurisk och primitiv lusta.

Väldoft
Det finns hormoner framställda för att väcka de doftinitierade sexuella reaktionerna. Mysk har denna egenskap och är en doft som framställs av analkörtlarna från en asiatisk hjort. Myskdoften sätter fart på könshormonerna hos både män och kvinnor.

Konsten att använda väldoftande ämnen för kroppen är urgammal. Redan under antiken smorde man in sig med salvor och cremer och pressade saften ur doftande blommor för att omge sig med deras vällukt. I den gamla Aten var violer och lavendel särskilt omtyckta. I det klassiska Rom gick svagheten för parfym så långt att man stänkte ner publiken med luktvatten vid offentliga föreställningar.

Det är därför inte att undra på att det redan under antiken fanns ett parfymtillverkarnas skrå och att beredning av salvor hörde till de mest ansedda yrkena. Under medeltiden förde korsfararna med sig nya recept på vällukter från Orienten, hemlandet för all parfymeringskonst, till Syd- och Mellaneuropa. Under renässansen kom parfymer på modet och männen tävlade med kvinnorna i att använda välluktande elixir. Eau-de-cologne var känt redan under trettiåriga kriget, då Farina kom från Italien till Köln och började sin tillverkning där. Ännu idag är huset Farinas röda tulpan världsbekant som varumärke för en av de finaste parfymerna.

Förmågan förändras
Vi kan fortfarande använda luktsinnet till livsnödvändiga uppgifter. Tillexempel kan en erfaren läkare lära känna igen lukten på sjukdomar. För många år sedan arbetade jag en tid på ett sjukhus. Där fick jag uppleva att en läkare kunde säga på lukten vad en patient hade för sjukdom. Den söta acetonlukten hos en patient med diabetescoma är typisk. Mässlingen luktar avplockade fjädrar. Pest luktar äpplen. Tyfus luktar som nybakat bröd och gula febern luktar slakteri. Magcancer luktar ofta jäst och arsenikförgiftning vitlök.

På samma sätt som sjukdomar kan sätta ner luktförmågan kan de också förstärka den. Adisons sjukdom, en oförmåga hos binjurarna att producera kortison, sägs ge upp till 100 000 gånger bättre förmåga att känna lukt och doft. (Källa: delar av materialet kommer från: Sensuell massage av Penny Rich)

Tillbaka till Kvinnan mitt i livet