LIVET

"Var inte rädd för att livet ska ta slut; var rädd för att det aldrig ska börja"
Grace Hansen

Vi har vant oss vid ett sätt att leva som är att dö en långsam död. Att ständigt jobba, stressa, ta hand om andra och rusa omkring tar långsamt livet av oss. Livet är ju så mycket mer än mat, hus, hem, status och massa saker!

Varför är vi så rädda för att leva det liv vi har fått? Hur skulle våra liv se ut om vi beslöt oss för att verkligen leva? Varför är tanken på att uppleva känslor och ta vara på varenda sekund så skrämmande?