Huvudvärk är en av världens vanligaste, och äldsta, smärtor. Oavsett om huvudvärken kommer smygande eller helt plötsligt, så förstör den allt. Man blir trött, okoncentrerad, irriterad och ibland fullständigt arbetsoduglig. Den som har varit med om några huvudvärksattacker glömmer inte hur det känns. Det bultar och spränger, skär, molar och trycker. Ibland tillstöter illamående och kräkningar.

 

Eftersom hjärnan i sig själv är okänslig för smärta kan man undra var det onda sitter vid huvudvärk. Svaret är att smärtnerver finns i de hinnor som omger hjärnan, i väggarna hos dess stora blodkärl, i skallens benhinna, i skalpens muskler och blodkärl. I de flesta fall har huvudvärken sitt ursprung i någon av dessa vävnader. Det kan exempelvis vara så att blodkärl eller andra vävnader inflammerats, tänjs ut eller utsätts för dragning.

Experterna vet inte så mycket om hur huvudvärk fungerar - hur till exempel muskelspänningar i axlarna kan ge tryck i huvudet. Men de vet att en utvidgning av blodkärlen i hjärnan spelar en betydande roll. När musklerna sänder vidare smärtimpulser påverkar det blodkärlen, som utvidgar sig. Och det gör ont.

Men huvudvärken kan också ha samband med sjukdom på andra håll i kroppen, t.ex. i öron, ögon, tänder och bihålor, i käkleder, halskotor och nackmuskler, i nerver och blodkärl. Om vi lägger till stress, rädsla och ångest, åksjuka, infektioner, överkänslighet mot vissa livsmedel, höjdförändringar, skador eller slag mot huvudet, menstruationsbesvär och biverkningar av vissa läkemedel börjar vi närma oss en komplett lista.

Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk. Omkring 70 procent av all huvudvärk anses vara spänningshuvudvärk. Praktiskt taget alla människor har känt av den någon gång. Men hos några återkommer den så ofta att den är ett stort levnadsproblem. Den är ungefär tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män och slår till i 15- till 50-årsåldern. Den har sitt namn efter att spänningen ökar i huvudets muskulatur, från pannan och tinningarna ned i nacken, oftast på båda sidorna av huvudet, ibland på bara ena sidan eller i nacken. Smärtan är dov och molande och känns ofta som ett tryck över hjässan.

Spänningshuvudvärken kommer inte anfallsvis utan finns med hela den vakna tiden. Hos många är den lindrig på morgonen men tilltar under eftermiddagen förvärras mot kvällen, och når sitt maximum i stressituationer. Inte sällan är personen ängslig för att något allvarligt ligger bakom, just därför att vanliga smärtstillande medel inte fungerar särskilt bra. Den drabbade har i många fall länge tagit mer och mer tabletter för att få bort den deprimerande smärtan, något som ibland till och med förvärrar huvudvärken.

Spänningshuvudvärken kan vara primär eller symtomatisk
Den primära huvudvärken:
bottnar i oro, stress och ångest som bygger upp långvariga spänningar i huvudet och halsens muskler. Hur svåra de blir beror på hur intensiv stressen är. Ibland tillstöter trötthet, svårigheter att koncentrera sig och den form av balansstörningar och osäkerhet som kallas spänningsyrsel.

Den symtomatiska huvudvärken:
är en reaktion på sjukliga förändringar främst i mun, öron och ögon. Man kan ha inflammation i tänder eller bihålor, problem med bett och käkleder eller brytningsfel i ögonen. En del av behandlingen blir då givetvis att få bort dessa störningar, en annan att hjälpa personen att minska den psykiska spänningen.

Migrän
Migrän kommer av det grekiska ordet hemicrania som betyder halva huvudet.
Migränanfall kan slå till när som helst under dygnet. I sin klassiska form, den som kallas migrän med aura, börjar det med ett förebud om vad som komma skall. Oftast rör det sig om en synstörning. I synfältet framträder då en växande blind fläck omgiven av karakteristiska sicksacklinjer, som lyser och blixtrar. Men det kan också uppstå talsvårigheter och känselrubbningar. När flimret upphör börjar huvudvärken, oftast bara i ena hjärnhalvan och gärna dunkande, eftersom den är synkroniserad med pulsen. Minsta huvudrörelse förvärrar värken, man blir överkänslig för ljus och ljud, mår illa, kräks, vill helst ligga i ett svalt rum med neddragna gardiner. Det kan pågå i timmar och övergå sedan i en barmhärtig sömn.

Många vaknar friska, hos andra kan det ta ett par dagar innan anfallet tonar bort. Synstörningarna under auran anses sammanhänga med tillfällig försämrat blodflöde i hjärnans nacklob, där syncentrum finns. Efter denna dramatiska fas ökar genomblödningen, och det är då som huvudvärken kommer. I blodkärlens väggar finns nämligen smärtnerver som reagerar vid den häftiga utvidgningen.

Migrän är den näst vanligaste orsaken till återkommande huvudvärk. Den är ärftlig och tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män, vilket tyder på att könshormoner finns med i spelet. Migränanfallen kan upphöra eller lindras exempelvis under graviditeten och försvinner när menstruationerna slutar i 55-års åldern. P-piller, som ju innehåller könshormoner, påverkar också migränattackerna, ibland negativt, ibland positivt. Något att tänka på, är att östrogenbehandling efter klimakteriet kan göra att migränanfallen fortsätter och t.o.m. blir värre.

Stress och oro, slarv med maten, ljus och ljud kan utlösa migrän liksom rödvin, vissa ostsorter, choklad och specifika parfymdofter. Har man vant sig vid många koppar kaffe varje dag kan man få huvudvärk om "kaffedosen" av någon anledning blir mindre än vanligt en dag. Den som har ett känsligt huvud gör klokt i att vara sparsam med kaffe.

En annan bidragande orsak till huvudvärk hos kvinnor är blodbrist. Ibland är daglig eller ofta återkommande huvudvärk ett symtom på depression. Hos de flesta finner man ingen uppenbar orsak till huvudvärken. Man kan göra sig själv en tjänst genom att tänka över sina levnadsvanor och fundera på vad man eventuellt kan göra för att minska inslaget av stress och oro.

 

Annan huvudvärk
En annan vanlig typ av huvudvärk förknippas med tre viktiga faktorer. För det första kön. Män har åtta gånger större benägenhet att drabbas än kvinnor. För det andra brukar den inte uppträda förrän mellan åldrarna 35 och 45 år. För det tredje levnadsvanor. De som dricker eller röker mycket förefaller vara särskilt utsatta. Huvudvärken kan vara ytterst plågsam och betraktas ofta som en form av migrän. Men den kan skiljas från den vanliga typen av migrän genom att den tycks gå över av sig själv. Anfallen varar i mellan två och sjutton veckor och tycks återkomma med jämna mellanrum, ibland ända upp till sex gånger om dagen. I likhet med migrän har den här typen av huvudvärk en benägenhet att vara begränsad till ena halvan av huvudet. Smärtan upplevs först runt ögonen, går sedan ner mot näsborrarna, käken och munnen. Behandlingen består mestadels av att man ger kärlvidgade preparat. Man anser numera allmänt att man i hög grad kan bota huvudvärken genom att undvika alkohol.

Ansträngning
Häftig ansträngning kan utlösa en plötslig, ofta dunkande huvudvärk, särskilt hos män. Varianten förekommer vid kraftig motion som styrketräning och tyngdlyftning, ibland också i samband med orgasm. Huvudvärken är explosiv och känns som om något brast inne i huvudet. Orsaken till värken anses vara att blodtrycket ökas häftigt till följd av ansträngningen. Därmed vidgas blodkärlen och smärtnerverna i deras väggar protesterar mot uttänjningen.

Kalla saker
Glasshuvudvärk som slår till när man äter glass eller dricker något kallt är relativt vanligt, särskilt hos dem som har migrän. Orsaken är den plötsliga avkylningen av gomtaket. Det enda botemedlet är värme.

Ispikshuvudvärk
karakteriseras av mycket snabba och smärtsamma hugg i tinningen eller ögonhålan. Namnet är ju lite underligt, men smärtorna antas likna dem som skulle uppstå om någon slog just en spik igenom huvudet på oss.

Hugg och blixtrande smärtor i ena ansiktshalvan kan tyda på retning av ansiktsnerven. Hur smärtorna uppkommer är man inte säker på, men den som drabbas vet sannerligen att han eller hon lever. Man tvättar ansiktet, borstar tänderna, rakar sig eller tuggar på något - och smärtan far som en blixt genom ansiktet.

Motion
Fysisk aktivitet är effektivt mot huvudvärk, något som är vetenskapligt dokumenterat. Orsaken är dels att pulsökningen ger bättre blodcirkulation, dels att motionen får kroppen att producera endorfiner. Endorfiner är ju kroppens eget morfin som verkar smärtstillande, avspännande och motverkar de stresshormoner som kroppen producerar när den upplever smärta. För att huvudet ska hållas smärtfritt är det viktigt att vi har sinnesro

Sov gott
Sömnbrist leder till underskott av energi - både mentalt och fysiskt. Båda delarna kan sätta sig i huvudet.

Slappna av
Stress är en kraftfull igångsättare. Vi bör försöka förebygga stressen och införa lugna rutiner i vår vardag. Tillåta oss att slappna av. Om vi kan, reserverar vi minst 20 minuter om dagen, då vi tar det lugnt.

Yoga
Yoga är perfekt, sträcker ut musklerna och hjälper blodgenomströmningen. Yoga ökar vår medvetenhet om hur vi använder vår kropp rätt. Och så ger den oss den mentala ro som vi behöver i vardagen.

 

Avslappning
Massage är en utmärkt hjälp till avslappning. De partier där det lönar sig bäst är nacken, fötterna och magen. Många av kroppens nervändar finns i fotsulan, och när de stimuleras eller lugnas med massage skapar de en stark känsla av välbefinnande i hela kroppen. Ta en boll och rulla den under foten. Variera trycket hela tiden.

Nacken, axlarna och ryggens övre parti är spända hos många. Sätt en apelsin bakom nacken mot en vägg eller en dörr och rulla den runt medan du böjer och sträcker på benen. Koncentrera dig på spända och smärtande ställen - mellan skulderbladen, längs ryggraden, upp över axlarna och nacken.

Vätska
Vatten är nödvändigt för att vi ska må bra. Dricker vi för lite får vi huvudvärk. Åtta till tio glas om dagen bör man dricka. Vatten rensar kroppen och transporterar bort gifter.