HUDEN

Huden är ett av kroppens märkligaste organ och avspeglar mycket exakt dess hälsotillstånd, inte bara fysiskt utan också emotionellt och psykologiskt. Nervösa reaktioner, t.ex. rodnad, kan ha ögonblickliga och synliga verkningar på huden och en mer komplicerad effekt på en rad olika hudtillstånd. Psoriasis, eksem, rosacea och vissa typer av akne har en benägenhet att blossa upp under oro och stress. Det är nu allmänt vedertaget att tillståndet förbättras om orons orsaker avlägsnas, mer än av de mediciner som finns på marknaden.

Huden är kroppens största renande organ
Förutom att fungera som renande organ utför huden många andra funktioner. Den ”andas” genom att dra syre från luften och släppa ifrån sig koldioxid. Den kan absorbera vissa vitaminer, mineraler och proteiner som den kommer i kontakt med och genom en gåtfull process tillverkar huden själv vitamin D. Det är ju den ultravioletta strålningen som stimulerar bildningen av D-vitamin i huden. Vi vuxna människor får på det sättet, i de flesta fall, hela vårt behov av D-vitamin tillgodosett. Huden fungerar som ett skydd för skelettet, musklerna och organen, skyddar även mot angrepp från bakterier och andra skadliga ämnen.

Huden är en komplicerad, dynamisk struktur som hela tiden förnyas och förändras som en reaktion på många yttre och inre faktorer. Den reglerar kroppstemperaturen genom att justera takten i vätskeutsöndringen: man kan svettas upp till 2 liter under en timmes hårt kroppsarbete, knappas alls när man är mindre aktiv eller vädret är svalt. Den isolerar kroppen från kyla med hjälp av en primitiv reaktion som får småhåren att resa sig – gåshud. Den befriar systemet från gifter och avfallsprodukter. Cirka 2 miljoner porer är i själva verket utförselportar som dygnet runt avgiftar kroppen. När dessa portar täpps till eller passiviseras läggs en oerhörd börda på de andra renande organen. Men huden har en psykologisk ömtålig plats – den sitter utanpå! Den kommunicerar utåt med omvärlden och är en stor och viktig del av människans utseende.

Struktur och återbildning

Epidermis
Det yttersta kallas epidermis eller överhuden, är mellan 0,05 och 0,5 millimeter tjock, och som är vattentät och innehåller svett- och talgporer och pigmentceller, s.k. melanocyter. Allra ytterst på epidermis ligger hornlagret. I överhuden pågår en ständig ömsning av hud. Nya celler bildas allra längst ned och vandrar upp mot hudytan, samtidigt som de fylls med keratin (hornämne). Det tar två veckor för en cell att nå hornlagret och sedan två veckor att ta sig upp genom hornlagret, för att sedan nötas och stötas bort. Den genetiska koden i cellkärnorna garanterar att varje generation av hudceller är en exakt kopia av den föregående.

Hos psoriasispatienter kan cykeln gå så fort som på tre dagar. Denna onormala snabba omsättning ger upphov till de karakteristiska röda, fjälliga fläckarna. Överhuden har också ett välutvecklat system för att skydda huden mot UV- strålningens farliga effekter. När man solbadar tjocknar överhuden, ibland så mycket som fyrdubbelt. Huden under skyddas genom att den skadliga strålningen absorberas och sprids effektivt.

Hudfärg
Hudens pigmentering, bildning och spridning av pigmentämnet melanin
Hudens bruna pigment melanin bildas som korn i celler längst ner i överhuden. Pigmentkorna tas upp av hudcellerna, som stiger upp mot ytan efterhand som det bildas nya celler. Ultraviolett strålning gör att huden blir brunare genom att varje pigmentkorn får större mängd pigment och därmed mörkare färg.

Hudbarriären
De tre-fyra understa mikrometrarna i hornlagret bildas den så kallade hudbarriären, som fungerar som en mur. Den ska dels skydda huden från yttre påverkan, dessutom se till att vattenförlusten inifrån kroppen inte blir för stor. Hudbarriären är uppbyggd av keratin och lipider, det vill säga fett. En stor del av lipiderna utgörs av ceramider, fettsyror och kolesterol. Hornlagret innehåller också fuktbindande ämnen, bland annat mjölksyra, pidolsyra och karbamid, som minskar avdunstningen av fukt från hudytan.

Dermis
Dermis eller läderhuden ligger innanför överhuden. Den vilar på ett fettlager och innehåller hårsäckar, svett- och talgkörtlar, nervceller, känselceller, immunförsvarsceller, blodkärl och lymfkärl. Den är mellan en och fyra millimeter tjock och kraftigast på ryggen.
Läderhuden är uppbyggd av bindväv. Det finns tre typer av bindvävsfibrer - kollagen, elastin och fibrin, som bestämmer hur smidig och elastisk huden är och ger den dess speciella förmåga att dra sig samman. Både kollagen och elastin nybildas och bryts ner i kroppen. C-vitamin är viktigt för nybildningen av kollagen. Även kisel är ett viktigt ämne för de elastiska trådarna.

Hudens märkliga reparationsmekanism läker snabbt alla slags ytliga skador, som skrubbsår, skärsår och lätta brännskador. Inom 28 dagar har den skadade fallit bort och ett nytt lager frisk hud framträder. Skador på epitelcellerna, t.ex. djupa sår, svåra brännskador eller verkningarna av alltför mycket stark sol, kan emellertid ha en varaktig effekt på hudvävnaden om cellkärnans genetiska kod rubbas. Den skadade cellen fortsätter att producera en abnorm ”dottercell”, och ju djupare och mer omfattande skadan är, desto mer onormal blir vävnaden. Den är orsaken till att hudkvaliteten försämras gradvis, inte genast, om den utsätts för sol under längre tid.

Subcutis
Subcutis eller underhuden, hudens innersta lager, innehåller fettvävnader, som fungerar som värmeisolering, fettupplag och ”stötdämpare”. Här har vi underhudsfettet, som ger oss former och som ökar och minskar, när vi går upp eller ner i vikt. Underhuden fungerar även som ett extra bränsleförråd och skyddar mot stötar och kyla.

Huden håller allt på plats i ett enda prydligt ”omslag”. Den till och med tillverkar sin egen fuktighetskräm genom att producera sebum.

Skydda huden

Arv eller miljö
Generna spelar en lika viktig roll för hyns struktur och allmänna utseende som för kroppslängd eller ögonfärg. Antalet blodkroppar, talgkörtlarnas relativa koncentration, porernas storlek och grovlek och läget för varje hårstrå i sin hårsäck avgörs alla nio månaderna innan man kommer till världen och ändras inte under hela livet. Ingenting kan förändra det övergripande genetiska mönstret som disponerar oss för tillstånd så skiftande som akne och pigmentbrist och som bestämmer hur känslig man är för solen och hur fort huden åldras, blir tunnare och förlorar sin fräschör allteftersom talgkörtlarna blir mindre aktiva och takten i celldelningen sjunker. Hudens åldrande leder till en rad förändringar i dess funktion. Vidare ses en nedsatt cellbildning efter hudskador, dvs. en försämrad sårläkning. Läderhuden blir också tunnare med åren. Elasticiteten hos elastintrådarna avtar, och detta tillsammans med den nya tunna huden orsakar de typiska rynkorna i huden. Men jag tycker det är vackert med rynkor. Rynkor ger vårt ansikte karaktär. Linjerna berättar om vår levnad.