HONUNG

God, vacker och hälsosam.
Långt före mänsklighetskulturernas tid, fanns andra kulturer av levande väsen på jorden. Kulturer av flitiga, bevingade jordevarelser, som tidigt har förstått att utnyttja pollensubstansen dolda krafter för näring och befruktning: bisamhällena. Vårt tambi kommer troligtvis från Asien och har varit människans husdjur sen lång tid tillbaka. De allra äldsta dokumentationen om människors biodling i kupor är daterad till 2400 år f Kr i Egyptien. Men det finns även anteckningar om människor som skördade honung för 10.000 år sedan.

Honung var människans första sötämne. Honung är egentligen en biprodukt vid biodling, som nationalekonomiskt sett betyder mest genom det pollinationsarbete bina utför och som resulterar i alla de frukter, frön och bär vi livnär oss av. Honung är förädlad nektar som de ska ha till reservförrådet. Honungen lagras i vaxkakan och används senare som föda till larverna eller sparas för vinterns behov. För att få fram en burk honung krävs det att bina tillsammans flyger en sträcka som motsvarar ett par varv runt jorden.



Till ett kilo honung går det åt nektar från cirka tre miljoner blommor. Råmaterialet till den uppskattade och hälsosamma naturprodukt, som honung är, hämtar bina i huvudsak i blommorna i form av nektar. Den är i stort sett en vattenlösning av olika sockerhalter. Sockerhalten växlar allt efter blomsort. I sina så kallade honungsblåsor, som ligger i främre delen av bakkroppen, transporterar bina hem nektar till kupan. Här avlägsnar de den antingen direkt i vaxkakornas celler eller till ”husbina” som är yngre kamrater. Honungsberedningen omfattar två processer, som pågår samtidigt.

  • För att den ska hålla sig över vintern, måste vattenhalten sänkas vilket bina gör genom att vissa av dem ständigt fläktar med vingarna vid kupans luftsluss.
  • En annan process är en kemisk omvandling av de ämnen, som ingår i nektarn. Det sker med hjälp av särskilda enzymer, som avsöndras av binas svalgkörtlar och som blandas in i nektarn. Det viktigaste förloppet är rörsockrets omvandling till druvsocker och fruktsocker. Genom de här åtgärderna får bina en lättsmält, lagringsduglig näringsreserv för kommande dåliga tider. För att ha den i gott förvar förseglar bina de celler där det förvarar näringen, med vaxlock.

Ett stort bisamhälle består av en drottning, cirka 200 drönare (hanar) och cirka 70 000 arbetare. Arbetarna bygger de stora kakorna med sexkantiga celler av vax, som avsöndras från körtlar på bakkroppens undersida. När ett arbetsbi har hittat ett ställe med gott om nektar eller pollen, utför biet en speciell dans när den har kommit tillbaka till kupan. Dansen visar de andra bina i vilken riktning stället ligger och även ungefär hur långt det är dit.

Pollen
Är en viktig kraftkälla av stor betydelse för allt levande. Utan pollen blir det inga livskraftiga, könsdugliga bin. Sedan urminnes tider vet man att pollen är en livsviktig del av binas föda. De måste ha tillgång till pollen för att fylla sina behov av mineralämnen, aminosyror, vitaminer och övriga biofaktorer. Utan pollen kan de inte föda upp ett livsdugligt yngel. I det underbart ordnade bisamhälle finns en grupp bin som kallas arbetarbin, som från två fodersaftkörtlar i huvudet producerar ett sekret, ” Royal Jelly” eller fodersaft. Med detta gelé matas bilarverna och drottningen. Alla bilarver får denna fodersaft under sina första levnadsdagar men det är bara drottninglarverna som får det under hela sin livstid. De larver, som bara får detta sekret under några dagar utvecklas till arbetsbin – outvecklade honor med ganska kort livstid – under det att drottningen, som matas med det under hela sin livstid – utvecklas till en betydligt större, könsduglig varelse med en livslängd som i jämförelse med arbetsbinas kan tyckas som ”evig”.
Så får två syskonlarver med exakt samma utvecklingsmöjligheter fullständigt olika levnadsförlopp, beroende på tillförseln av detta mystiska sekret, som bina kan producera endast av pollen. Inför sådana naturens under måste vi medge, att insekterna står närmare livets ursprungliga krafter och att de förstått att utnyttja för oss hittills dolda livskällor.

Vad består honung av?
Förutom 16 – 19 % vatten består honung till ca 78 % av socker. Normalt utgörs sockret av lika delar frukt och druvsocker och ca 2 % rörsocker. Bina har förbehandlat dessa sockerarter, som går direkt ut i blodet och ger ett snabbt energitillskott.

Värdefulla ämnen
2 % av honungen utgörs av proteiner, enzymer, mineraler och spårämnen. Den innehåller en hel del kalium och fosforsyra men också något kalcium, mangan, järn, kobolt, magnesium och kiselsyra, små mängder äggviteämnen, enzymer samt något litet C- vitamin. Det finns också andra biologiskt verksamma ämnen såsom inhibiner (från binas körtelsekret), med förmåga att döda bakterier och andra mikroorganismer. Inhibinerna är liksom enzymerna mycket värmekänsliga. De förstörs vid temperaturer över 40 grader eller genom lång lagring i varma lokaler. De är även känsliga för ljus. En annan värdefull faktor i honungen är halten av acetylkolin och kolin som uppges verka på det vegetativa (växa, leva) nervsystemet.

Gör oss friskare
Redan Hippokrates, läkekonstens fader som levde 400 år f Kr, använde sig av honung som universalmedicin bland annat mot febersjukdomar, rening av variga sår, lunginflammation, febersjukdomar och som ett matsmältningsreglerande medel. Inhibinerna är starkt bakteriedödande, vilket förklarar honungens antiseptiska och läkande effekt – även för utvärtes bruk. Honung kan alltså användas som sårsalva!
Honung är slemlösande och ett glas honungsvatten anses vara en bra förkylningsmedicin. Men tänk på att vid drygt 40 grader förstörs enzymerna, och en del bakteriedödande ämnen. När det gäller halsont är det bättre att dricka färsk citronsaft och att äta honung separat än att göra en het citron-honung-dryck. Den sägs också ha en mild laxerande verkan.

Färg och konsistensen
Honungens färg kan variera från mycket ljus till mörk bärnstensfärgad, beroende på från vilka blommor nektarn samlats. Tidigt på sommaren blir honungen ljus i synnerhet av oljeväxterna, medan hösthonung med mycket nektar från klockljung blir mörk, aromatisk och mer mineralrik. Ofta flyttar man bikuporna på hösten till ljungrika områden. Det kallas vandringsbiodling. Även konsistensen varierar. All honung är från början flytande men kristalliseras, hårdnar, efter olika lång tid. De små pollenkornen fungerar som kristallisationskärnor på vilket socker sätter sig. För att honungen inte ska bli grynig utan jämn måste odlaren röra den ordentligt. Rapshonung kristalliserar på ett par veckor beroende på låg vattenhalt och mera druvsocker i förhållande till fruktsockret. Den blir hård, torr och ljus och burkarna får ”rimfrost” efter kanterna. Den mörka ljunghonungen kan hålla sig flytande länge. Men eftersom vattenhalten i den är högre kan den komma i jäsning om den förvaras för varmt. För att honungen ska vara flytande måste man filtrera bort kärnorna, pollenkornen, men det är svårt utan upphettning. Och vid temperaturer över 40 grader förstörs ju både enzymer och inhibiner.

Gör oss vackrare
Det är inte bara honungens antiseptiska verkan utan även dess sammandragande förmågan på den glatta muskulaturen (det är på grund av kolinet) gör den användbar inom kosmetiken. Honungens pH-värde ligger genomsnittligen mellan 3,3 – 4,9.

Visst är honung ett underverk!
Att använda honung till sin hudvård gör att huden blir mjuk och len och honungen löser upp smuts utan att torka ut huden som en vanlig tvål gör. Som hudvårdande medel kan den användas på alla hudtyper men är särskilt välgörande för den torra och nariga huden. Honung är renande och läkande och tar lätt bort döda hudceller och framför allt är den fuktighetsbevarande. Många salvor och ansiktsmasker innehåller honung som rengör, peelar, mjukar upp och återfuktar. I olika hårkurer ger honung glans, volym och luktar gott.

Tips

Rengöring
Honungsrengöring är mycket bra för att rena porerna på djupet.
Men först bör du ta bort make up med en mild lotion. Använd vad du tycker känns bäst för dig. Efter det, för att rena huden på ett grundligt sätt ska du lägga på ett tunt lager honung. Jag använder lite tjockare honung. Lämna honungen på i ett par minuter så att den torkar lite och blir klibbig. Ta sedan och tryck in dina fingertoppar i honungen och huden och ryck bort den igen. Föreställ dig att du dammsuger porerna. Undvik ögonområdet från ögonbrynen till ungefär två centimeter under ögonen, för där är huden mycket ömtålig. Massera sedan med mjuka, cirklande rörelser, doppa sedan fingrarna i varmt vatten och fortsätt. Massera några minuter, skölj sedan med varmt vatten och torka torrt. Värmen från vattnet gör huden mjuk och därmed avlägsnas lättare ingrodd smuts och döda hudceller. När porerna har rensats på täppande material börjar de dra ihop sig och bli finare och mindre. Utvidgade porer tilltäppta av mörkt fet och olja är väl vad man vill arbetar på att förändra!

  • Massagelotion för fet hy
    Blanda 6 msk honung, 4 tsk citronsaft, 1 vispad äggvita, 4 tsk äppelcidervinäger tillsammans. Blandningen går att spara i kylskåpet. Den här lotionen är sammandragande och utslätande. Rengör ansiktet noga och massera sedan in lotionen och börja med halsen. Fortsätt i cirklande rörelser upp till pannan. Skölj sedan med ljummet vatten. Den här massagen stimulerar blodomloppet och rengör på djupet.
  • Massagelotion för torr hy
    Blanda 6 msk flytande honung, 4 tsk äppelcidervinäger, 4 msk kallpressad olivolja, jojoba eller kallpressad rapsolja tillsammans. Blandningen har jag på badrumshyllan. Äppelcidervinägern normaliserar hudens pH-värde. Massera in lotionen och börja med halsen. Fortsätt i cirklande rörelser upp till pannan. Skölj sedan med ljummet vatten. En mjukgörande och renande massage. Den här lotionen använder jag på morgonen.
  • Honungsmask för alla hudtyper
    Lägg en mask av honung i ansiktet tre gånger i veckan. Låt sitta en halvtimme. Skölj av med varmt vatten. Resultatet är förbluffande trots att det är så enkelt - huden blir mjuk, smidig och välnärd. Här använder jag den fasta okokta honungen, det är den honung som är mest verksam.
  • Uppfräschande ansiktsmask för alla hudtyper
    2 tsk honung
    1 tsk citronsaft eller äppelcidervinäger
    1 äggula
    2 tsk vetekli

Rör ihop ingredienserna till en jämn smet och lägg masken på rengjort ansikte och hals. Vila i 20 minuter. Skölj sedan med ljummet vatten.