HJÄRTINFARKT är en allvarlig och vanlig sjukdom och en av de främsta dödsorsakerna i de välmående delarna av världen.

HJÄRTAT är starkt förknippat med frågor kring liv och död. Akut hjärtinfarkt är en sjukdom som väcker starka känslor, och tillståndet är ofta dramatiskt. I värsta fall är det en akut dödlig sjukdom. Få sjukdomar kan så plötsligt drabba oss med så dramatiska följder i form av plötslig död hos unga tillsynes helt friska individer. I andra fall är det en sjukdom som går relativt lindrigt förbi, där man är helt symptomfri 10-talet år efter en liten hjärtinfarkt. Det förekommer att en genomgången hjärtinfarkt upptäcks i samband med hälsoundersökningar då EKG tages. Hjärtinfarkten har då passerat obemärkt. Symptomen kan variera starkt.

Männens sjukdom har blivit kvinnornas
Hjärtinfarkt har länge betraktats som männens sjukdom. Nu har den blivit lika vanlig hos oss kvinnor. Det är tio gånger vanligare för en kvinna att dö av infarkt än av bröstcancer. Och risken är större efter klimakteriet. Det beror på att man tror att kvinnor skyddas av könshormonet östrogen. När östrogennivåerna sjunker efter klimakteriet försvinner också den skyddande effekten på hjärtat. Vi kvinnor har mindre hjärtan än männen och våra kranskärl är tunnare. Det behöver inte vara infarkt om hjärtat rusar eller om kärlen krampar, men har man hjärtproblem så finns ofta stress, rökning, övervikt och dålig kondition med i bilden.

Symptom
Vanligen drabbas man under ett kort tag av en alltmer ökande smärta centralt i bröstet. Smärtan är stark och tryckande till karaktären. Ofta strålar smärtan ut mot axlarna och ibland efter armarnas insidor. Ibland går den upp mot käken och ger en molande värk. Ofta kommer ett samtidigt illamående och ibland kräkningar. Personen är ofta kallsvettig. Beroende på hjärtinfartens placering, varierar symtomen något och smärtan kan ibland vara belägen i nedre delen av bröstkorgen/övre delen av buken och vara förknippad med uppkördhet och symptom från mage och tarm. När kvinnohjärtan börjar signaler att något är fel är det inte alldeles enkelt att tyda signalerna. Symtomen på en infarkt kan ibland vara annorlunda än hos män.

Orsak
En hjärtinfarkt beror på sjukdom i hjärtats kranskärl, de artärer som förser hjärtmuskeln med blod. Det innebär att en del av hjärtmuskeln dör av syrebrist på grund av att en blodpropp i hjärtats kranskärl täpps till. Det kallas för åderförkalkning som annars är en process som sker långsamt och smygande under många år. Av okända anledningar kan en plötslig sprickbildning ske i ett sådant, ofta kolesterolbemängt plack, som är härsket fett från ådrorna. Blodlevringsprocessen startar då ögonblickligt inuti kranskärlen i anslutning till för trängningen. I värsta fall blir då kärlet helt avstängt av en sådan propp och förhindrar vidare transport av syrerikt blod till hjärtmuskeln. Detta får till följd att hjärtmuskelcellerna, i området som försörjs av just det kranskärlet, dör. En sårläkningsprocess tar vid, och området bindvävsomvandlas på sikt och förlorar då sin pumpfunktion.

Behandling
I det akuta skedet av en hjärtinfarkt inriktar sig behandlingen på att med hjälp av olika läkemedel eller ingrepp försöka lösa upp den propp som täpper till kranskärlen. Behandlingen har störst utsikt att lyckas ju tidigare den sätts in. Ju mindre tid infarktområdet i hjärtmuskeln utsätts för syrebrist, desto större möjligheter har området att överleva och bibehålla muskelfunktion. Efter 12 timmar från smärtdebut är utsikten minimala att flödet i kranskärlen ska kunna återställas och att det finns någon räddningsbar hjärtmuskel kvar i området.
De första 24 timmarna sker kontinuerlig övervakning med EKG för att hotande rytmstörningar ska kunna behandlas direkt. Övrig behandling i akutskedet inriktar sig på att minska belastningen på hjärtat och därmed syrgasbehovet. Detta sker med olika avlastande och blodtryckssänkande läkemedel, syrgas samt smärtlindring.
När akutskedet är över sker en successiv mobilisering på vårdavdelningen och en samtidig översyn av patientens riskfaktorer vidtages. I vanliga fall är vårdtiden ca. 5-8 dagar.

Vid akuta skeden av hjärtinfarkt måste man kontrollera:

• Puls, temperatur och blodtryck mäts regelbundet.
• Hudens färg, tecken på cyanos, blekhet eller perifer kyla kontrolleras.
• Andningen; frekvens och djup kontrolleras och om patienten andas rossligt.
• Urinmätning och mätning av vätsketillförsel görs.

Vid hjärtinfarkt är den psykiska omvårdnaden oerhörd viktig. Det är viktigt att alla samarbetar i denna ofta långvariga rehabiliteringsprocess och känner förståelse för de känslomässiga reaktioner den sjuke visar inför sitt tillstånd. Patienten bör ha en kontaktperson i vårdlaget som kan ge trygghet och saklig information. Hon ska informeras om medicinering och förebyggande åtgärder. Vårdpersonalen ska se till att patienten har en lugn miljö runt sig. Med sina händer kan de lugna patienten, vidröra med ömhet, distrahera smärta och förmedla kontakt. Ett av omvårdnadens allra viktigaste områden är att förstå patientens behov när de inte signalerar.

Prognos
Prognosen efter en hjärtinfarkt är idag relativt god efter genomgång och behandling av underliggande riskfaktorer samt livsstilsförändringar. I det akuta skedet är dock riskerna för plötslig död högst påtaglig. Det är framförallt risken för arytmier i akutskedet av hjärtinfrakten som är betydande. Väl inkommen till sjukhuset och under behandling på hjärtintensiven har man en förhållandevis god prognos. Fler än nio av tio patienter som vårdas på hjärtavdelningen kan åka hem.

Efter hjärtinfarkten
Hjärtsjukdom i allmänhet och en hjärtoperation i synnerhet är förenad med mycket oro och ångest. Information och kunskap om sjukdomen och behandlingen kan bidra till att lindra denna oro. Spänningen inför operationen är stor och den omedelbara reaktionen efteråt är lättnad. Snabbt skiftande sinnesstämning mellan glädje och sorg är vanligt. Tiden efter operationen kan man vara lättirriterad och ha lätt för känsloutbrott av olika slag. Koncentrationssvårigheter och nedsatt minnesfunktion kan också förekomma.
Under läkningsfasen koncentreras kroppens resurser sig på sårläkningen. Man kan känna en stor trötthet. Under denna period är en allmän måttlighet i olika sammanhang det rätta. Men en viss aktivitet behövs för att stimulera kroppens funktioner och för att förebygga komplikationer. Viktigt att patienten utför de rörelser som sjukgymnasten har lärt ut och i övrigt känna efter vad kroppen klarar av.

Övergången från läkningsfas till återuppbyggnadsfas kommer vid ungefär fyra veckor. Nu är det dags för mer aktivitet och träning. Återuppbyggnad av patientens muskler sker endast om musklerna stimuleras med träning. Det är inte bara kroppens muskler som behöver träning utan även hjärtat. Om patienten haft kärlkramp så var hennes arbetsförmåga tidigare begränsad av bröstsmärtor redan vid lätt ansträngning. På grund av den bristande blodtillförseln och smärtan har varken patientens eller hennes hjärta kunnat utföra något tyngre arbete, och båda är därför helt enkelt otränade. Det är därför naturligt att patienten har dålig kondition. Patienten blir andfådd vid ungefär samma grad av ansträngning som tidigare utlöste kärlkrampen.

Patientens känslor och reaktioner
Upplevelsen av oro och ovisshet inför framtiden är stor. Den sjuke vet ofta inte vart hon ska vända sig med sin oro, sina funderingar och sina frågor. Det är lätt att man känner sig helt utlämnad till och beroende av sin läkare. För många kommer sjukdomen plötsligt och oanmäld. En akut hjärtinfarkt kan vara det första tecknet på hjärtsjukdom. Andra kan leva och känna till sin hjärtsjukdom, ofta klaffsjukdom, under många år utan att ha några symptom.

Den som är hjärtsjuk har många orsaker att känna oro och ångest. Sjukdomen upplevs som livshotande. Den andnöd som många upplever är förenad med ångest, ibland dödsångest. Bristande kunskap om sjukdomen ökar oron. Sjukdomen påverkar relationerna till familj och vänner. Många har dessutom svårt att tala om sin sjukdom, vilket skapar onödiga problem. Inför eller efter en hjärtoperation finns det många som känner för att tala med någon som varit med om det tidigare. De som redan opererats har kunskaper och erfarenheter att dela med sig. De personerna är medlemmar i Hjärt- och Lungsjukas Riksförening. Föreningen är unik i världen, de samarbetar med sjukhusen i deras eftervård, tiden närmast efter operationen.

Föreningen har anpassad motionsverksamhet och samtalverksamhet. Man får hjälp att ändra kostvanor och att lära sig att laga hälsoriktig mat. Man får lära sig att hantera sitt stressbeteende. Om man röker och har problem att sluta, finns det en rökavvänjningskurs i grupp. I föreningen får man möta andra hjärt-och lungsjuka som bryr sig om andra i samma situation. De har roligt tillsammans. Social samvaro, resor och fester är en del av tillfrisknandet och bevarandet av god livskvalité.

Information
Det är viktigt att inte ge för mycket information och instruktioner, om inte patienten själv ber om det. Viktigt att försöka vara lyhörd, över var hon befinner sig i sin egen motivationsprocess. Det måste gå i patientens takt. Samtal om faktorer i livsstilen som har betydelse för hälsan och sambandet mellan livsstil och hälsa. Information och diskussion om vilka förändringar man kan göra för att förhindra återinsjuknande i framtiden. Kostråd och kostvanor. Man kan gå på Hjärtskola samt Rehabiliteringsgymnastik. Ingenting är ”förbjudet”. Det gäller att lära känna sin kropp och lyssna på dess signal.

Vårdpersonalen är inte experter på patientens liv. Expertskapen ligger i att ha kunskap om sjukdom och hälsa och vad som påverkar detta. Också i att skapa en sån gynnsam situation som möjligt där patienten kommer till tals och det uppstår en viktig dialog om patientens hälsa. Vårdpersonalens roll och uppgift är att fråga, samtala, vägleda, dela med sig av de kunskaper patienten behöver, stötta ge feedback och utvärdera. I en varm omhändertagande, lugn och trygg atmosfär och att vara lyhörd. Det handlar också om konsten att lyssna, att befinna sig här och nu med patienten.

Processen i kranskärlen påverkas av många faktorer:

• Stress
• Rökning
• Alkohol
• Osund kost
• Kolesterol i blodet
• Fetma

Stress
Stressbeteende är inte bara ett privat trivselproblem som var och en borde klara av bäst de kan. Stress har även medicinska och ekonomiska kosekvenser. Det måste därför uppmärksammas i vården om man ska förstå och adekvat kunna diagnostisera sjukdomen. Man behöver det beteendemedicinska helhetsperspektivet för att möjliggöra optimal hälsa för patienterna. Stress ökar risken att insjukna i somatiska eller psykisk sjukdom och stress försämrar också prognosen efter insjuknandet.
Patienter i vården som inte ”blir bra”, som återkommer många gånger, och som kan ha en skiftande symptombild, har ofta en stressproblematik i grunden.

När man hör ordet stress tänker man på ord som ”pressad, bråttom, utmattad, irriterad, för mycket att göra, för många krav, ledsen, tappat lusten, ingen kontroll”. En människa som utsätts för en situation av hot eller utmattning reagerar med en snabb mobilisering av energi och kroppskrafter för att bemästra situationen. Stresshormoner adrenalin, noradrenalin och cortisol utsöndras snabbt, och styrka och reaktionssnabbhet ökar. Cirkulationen aktiveras och mer blod går till musklerna. Puls, blodtryck och andning ökar. Detta är en medfödd överlevnadsreaktion och mycket ändamålsenligt när hotet är av fysisk natur. Denna akuta reaktion ger till att börja med energi och ökar aktivitetsgraden.

Oftast är det hot och utmaningar som de flesta i vårt samhälle utsätts för inte av fysisk natur. Vi lever i stället i situationen av över- eller understimulering, oklara krav och onåbara mål, konflikter, vantrivsel, oro och bristande kontroll och inflytande. Dessutom är våra ”hotsituationer” ofta både många och långvariga. Muskelkraft kan inte lösa sådana problem. Om alltså vår biologiska svarsreaktion utlöses frekvent, och vi fastnar i den fysiska och mentala uppvarvningen, kommer vi så småningom att uppleva att vi inte kan kämpa och vinna.

Vi blir uppgivna, trötta och utmattade och så småningom nedstämda och passiva.
Cortisol- ett viktigt stresshormon under långvarig belastning och relaterat till depression, utsöndras på ett patologiskt sätt. Störningar i cortisolmekanismen har förknippats med ökad risk för sk. metabolt syndrom (bukfetma och insulinresistens) och kan således öka risken för kranskärlssjukdom. Långvarig stress ger minskad energi och gör människan trött och initiativlös.

Kvinnostress
Kvinnors livsstil kan vara skadligt för hjärtat. Vi kvinnor är av tradition uppfostrade att ta ansvar. Även relationsproblem kan påverka hjärtat. Hon kan få en akut hjärtsvikt efter att ha gått igenom en svår livskris. Visst är det bra om man klarar allt själv. Men höga krav i hemmet och arbetslivet är mer än våra kroppar klarar av. Män kopplar av när de kommer hem från jobbet, men kvinnans stresshormon ökar på grund av många har fortfarande huvudansvaret för hushållsarbetet.

Familjestress ökar risken för infarkt. Alltså den stress som kvinnor kan uppleva som jobbar heltid, har huvudansvaret för hushållsarbetet, barnen har kanske flyttat hemifrån och det har kommit in ett par barn-barn i familjen. Det är härligt att vara mormor, men det är inte problemfritt. Det kanske finns en båt eller sommarstuga som ska skötas. Sen finns kanske sjuka föräldrar med i bilden som behöver hjälp och man oroar sig mycket. Och ägnar för lite tid åt sig själv. Förhållandet till mannen kanske går på tomgång. Ett dåligt äktenskap är skadligare för kvinnan än för mannen. För män spelar det här inte alls samma roll. Män mår dåligt av att vara ensamstående och kvinnor mår bättre av att leva ensam än i ett förhållande de inte är nöjda med.

Vi kvinnor tar på oss ansvaret för att förhållandet ska fungera och vi tar också på oss skulden när relationen inte håller längre. Båda delarna kan vara skadliga för hjärtat. Man kan inte leva med rädsla och oro jämnt, det påverkar hjärtat. Det är därför viktigt att unna sig avkoppling och guldkant i tillvaron och ”ladda” sina batterier. Se till att njuta mer av tillvaron, lyssna på sin kropp och ta bort en massa ”måsten” ur sitt liv. Det är viktigt att vara närvarande och leva ett ärligt liv mot sig själv.

Stresshantering
En viktig hörnsten är kunskaper om sjukdom och hälsa, om stressbeteende och om sambandet mellan beteendet och hälsa/sjukdom. Kunskaper ger trygghet och en motivation för varför man behöver ändra beteendet. Det är också viktigt med förståelse av egna reaktioner och beteenden. Man behöver få insikt i hur man personligen reagerar och vad som i vardagslivet påverkar ens beteende. Kontinuerliga och systematiska dagböcker är ett viktigt instrument. På så sätt utvecklas en ”inre röst” som blir ett effektivt redskap för att monitorera beteendet.

Metaanalyser av framgångsrika beteendeprogram har visat att konkret färdighetsträning är en nödvändig komponent. Målet är att kunna reagera och handla annorlunda, på ett sätt som gynnar välbefinnande i stället för att hota hälsan. Det räcker inte med att veta att man måste vara mindre jäktad, arg eller orolig, man behöver också aktivt träna upp alternativa reaktioner och beteenden. En av teknikerna för detta är dagliga ”stressövningar”, t.ex. äta långsamt, köra bil lugnare, lyssna aktivt utan att avbryta och iakttaga naturens skiftningar.

Slutligen är det viktigt att också bearbeta kognitiva mönster, dvs. tankar och attityder som är stressframkallande. För att få långsiktighet och stabilitet i det nya beteendemönstret måste det förankras i nya föreställningar och värderingar rörande självuppfattning, andra människor och livsvärden.

Rökning
Det är ingen tvekan om att rökning förutom sina övriga skadliga verkningar påverkar hjärtat på flera sätt. Nikotin stimulerar hjärtat att slå fortare och blodkärlen att dra ihop sig. Kolmonoxid påskyndar dessutom åderförkalkningen i kranskärl och andra kärl. Kolmonoxid är en färglös, luktlös, kvävande gas som blockerar syremolekylerna att följa med blodet ut i kroppen vid inandning. Det tar ca. 7 timmar att ”vädra ut” kolmonoxiden ifrån 1 cigarett förutsatt att man inte röker någon ny cigarett under den tiden.

När man just rökt en cigarett kan det syre man får i sig jämnföras med den syrgas man andas på 3000 meters höjd. Kombinationen av kolmonoxid och nikotin i blodet ger en oönskad klibbningseffekt av blodplättar. Detta ökar risken för åderfettning och blodproppar. Nikotin är ett nervgift som hos ca. 98 % av dem som brukar nikotin 6-50 ggr, skapar ett starkt fysiskt beroende. Vid kroppens första kontakter med nikotin uppstår förgiftningssymptom och nedbrytningen av giftet börjar genast. Nikotinmängden i en enda cigarett är dödlig om den skulle injiceras direkt i blodbanan.

Nikotinet påverkar både hormoner, endokrina systemet, ämnesomsättningen, skelett, fettmetabolismen, nerver, nervrötter, blodcirkulation, blodtryck, hjärt-kärl systemet, blodets levringsförmåga, avgiftningskapacitet gentemot andra gifter, vitamin och mineralupptaget minskar, sänker kroppens immunförsvar, påverkar signalsubstanserna serotonin och dopamin som reglerar sinnesstämningen och koncentrationsförmågan.
Ett konsekvent rökstopp för den som röker, är och förblir den mest betydelsefulla faktorn för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar.

Att sluta röka
Att utgå från det egna perspektivet är egentligen det enda sättet som ger en människa tillräcklig styrka och motivation för att komma ur sitt missbruk. För att genomföra rökstoppet finns det all anledning att anlita professionell hjälp. Att sluta röka är ingen engångshandling utan snarare en lång process och ju bättre förberedd man är, desto större är chansen att lyckas. Processen går ofta stegvis, från det att man egentligen inte är speciellt intresserad av saken, till att man börjar fundera på den, tar beslutet och försöker genomföra det och sedan försöker göra förändringen bestående. Det är inte alla som lyckas första gången och det är ingen skam att börja om igen, flera gånger tills man lyckas.

Alkohol
Extrema alkoholvanor ökar risken att drabbas av kranskärlssjukdom. Med extrema menas här att både total avhållsamhet från alkohol och hög alkoholkonsumtion ger en ökad risk, medan en måttlig konsumtion av alkohol, motsvarande ett eller två glas vin per dag, tycks vara förenad med en lägre förekomst av kranskärlssjukdomar. De huvudmekanismer som misstänks ligga bakom denna skyddande effekt av små doser alkohol, består i att alkohol gynnar produktionen av det goda kolesterolet. Alkohol som konsumeras i form av rödvin tycks också ha en effekt på oxidationen av det dåliga kolesterolet i kärlväggarna.

Antioxidanterna i rödvinet fungerar ungefär på samma sätt som acetylsalicylsyra när det gäller att minska blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig, ett första steg mot proppbildning som kan leda till hjärtinfarkt. Om man dricker rödvin ska man göra det till maten. Man drar nytta av de goda egenskaperna, att antioxidanterna fungerar kanske främst genom att verka som motgift mot den aktivitet från fria radikaler som utlöses av mat, speciellt fet mat.

Kost
Bra mat vid hjärt-kärlsjukdom är den mat som är bra för alla!
Medelhavskost tycks inte bara förebygga hjärt-kärlsjukdomar utan även en rad andra åkommor. På Kreta där man har ett av det lägsta antalet hjärt-kärlsjukdomar i hela Europa äter man mycket fisk men lite kött, mycket grönsaker och i synnerhet lök, baljväxter som vita bönor, linser, bondbönor och kikärtor. Vidare, citrusfrukter och nötter, fiberrikt bröd, yoghurt, vitlök, olivolja, vin men ytterst lite smör. I den här kosten blandas sällan fett och sött. Det förekommer överhuvudtaget väldigt lite mjölkprodukter. Det forskas en hel del i varför denna mathållning är så effektiv när det gäller att förebygga hjärtsjukdomar och en del av förklaringen tycks vara, att den förutom den låga nivån av socker och animaliskt fett och andra animaliska produkter också innehåller ämnen som direkt motverkar proppbildningar, nämligen omega 3-fettsyror och antioxiderande vitaminer, vilka finns i fiskolja och grönsaker.

Man kan få en individuell kostrådgivning genom en remiss till en dietist. Jag kan rekommendera boken ”Mat för liv och lust”. Det är en kokbok för personer som har höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, övervikt eller helt enkelt är frisk och vill förebygga ovanstående sjukdomar.

Kolesterol i blodet
Kolesterolknutor består av en blandning av ”fett” och bindväv. Man delat in kolesterol i två typer:

• LDP-kolsterol är det ”farliga” kolesterol som avlagras i kransartärerna.
• HD-kolesterol är det ”goda” kolesterol som inte avlagras utan som tvärtom är med i att minska avlagringen av LDP-kolesterol.

  Det är stor skillnad från person till person på kransartärernas mottaglighet för kolesterolknutor. Några är födda med så att säga ”galvaniserade” kransartärer och de
  får i stort sett inga kolesterolknutor. Andra är födda med ”känsliga” alltså mycket
  mottagliga kransartärer där det avlagras kolesterolknutor redan tidigt i livet. Tendensen
  till åderfettning är alltså delvis ärftlig. Men också på vilket sätt vi lever har betydelse.
  Man vet att de så kallade riskfaktorerna underlättar åderfettning. Har man högt kolesterolvärde kan man känna sig som man är i ett konstant tillstånd av stress. Det är
  som att ”busgasa” hela tiden.

Hälsan
Hälsa är något som man bygger upp och vårdar. Genom våra levnadsval skapar vi vår hälsa och därigenom vårt välbefinnande. Immunförsvaret är en del av hela vårt jag. Alltså kan man inte stärka immunförsvaret utan att det samtidigt inverkar på våra tankar, hjärnans biokemi, känslorna, själen, livsstilen och matvanorna. Dessa faktorer är fullt möjliga att påverka, men man behöver kunskap för att kunna göra rätt val. Det ligger i tiden att bry sig om sin hälsa.
Vårt psyke och vår själ samverkar med kroppen på ett sofistikerat sätt. Allt sker i syfte att skapa en balanserad helhet. Därför är det viktigt att vara lyhörd för kroppens olika signaler.