HJÄRTAT
ÄR EN MUSKEL SOM DET GÄLLER ATT HÅLLA
IGÅNG!
PUMPEN
SOM HAR EN ARBETSDAG PÅ 100 000 SLAG
OCH ETT LIVSVERK AV 1/4 MILJARDER LITER
Hjärtat
ska ju bara "slå". Men det som
är en självklarhet för de flesta
av oss är en gåva för andra.
Genom
de stora kroppspulsådrorna strömmar
blodet in i högra hjärthalvan. Där
samlas det framför en av hjärtklaffarna
i ett hålrum som kallas förmaket. När
hjärtat slappnar av rusar blodet från
förmaket genom den öppna klaffen in
i högra kammaren. Vid kammarens utgång
finns ännu en klaff och när hjärtat
drar sig samman pressas blodet ut genom denna
klaff och upp i lungpulsådern. Det flyter
nu in i lungorna och lämnar ifrån sig
sin kolsyra, hämtar upp friskt syre och återvänder
ljusrött och syremättat genom lungvenena
till vänstra hjärthalvan där det
upprepar samma procedur, d. v. s. samlas i förmaket,
rusar genom klaffen in i kammaren och genom de
övre klaffarna stiger upp i den bågformiga
aortan - stora kroppspulsådern.
För att förstå hjärtats funktion
är det nödvändigt att först
nämna något om de tre ”rörsystem”
som slingrar genom vår kropp, nämligen:
Tarmkanalen
som tar upp kolhaltiga brännämnen
Luftkanalen
som tar in syrgas
Blodkärlssystemet
genom vilket kolet + syret transporteras
till de ställen där de skall förenas
och förbrännas, t.ex. i musklerna. Blodkärlssystemet
bildar en dubbel cirkel i form av en åtta
och kallas därför blodomloppet. Där
den större och den mindre cirkeln skär
varandra arbetar en pump som driver blodet genom
ådrorna - hjärtat. Hjärtat
är som vi vet delat i två halvor. Den
högra halvan skall endast pumpa blodet genom
den övre, lilla cirkeln i blodomloppet som
kallas lungkretsloppet. Den högra
hjärthalvan är därför den
mindre. Den vänstra hjärthalvan, som
är kraftigare utvecklad, driver blodet genom
den stora cirkeln i blodomloppet som kallas
kroppsomloppet.
Kolets och syrets vandring i kroppen
Kolet kommer in i kroppen via födan, skjuts
från magen ner i tarmen, vidarebefordras
sedan till levern för kontroll och bearbetning
och går därifrån in i blodomloppet.
Med blodet går det först till högra
hjärthalvan och således in i lungkretsloppet.
Via detta går kolet vidare till vänstra
hjärthalvan och slutligen genom kroppspulsådern
till förbränningsplatsen. De små
syreblåsorna kommer in i kroppen
genom näsan och vandrar via luftkanalen till
lungorna. Här går de över till
blodkärlen och strömmar med blodet in
i vänstra hjärthalvan och därifrån
genom stora kroppspulsådern vidare till
förbränningsplatsen. Här
förenar syret sig med förbrukat kol
och blir kolsyra. Genom stora kroppsvenerna
stiger kolsyran till högra hjärthalvan
och går via blodet åter till lungan,
till luftröret och ut genom näsan.
När vi nu vet något om kolets och syrets
respektive kolsyrans resa i människan via
de tre stora rörsystemen skall vi se lite
närmare på den stora pumpstationen,
HJÄRTAT
Blodomloppet
består av ett rörsystem av ådror,
bildade av muskeltrådar. Ådrorna är
ihåliga muskler och hjärtat är
det ballongformigt utvidgade mittpartiet av åderröret.
Genom rytmiska sammandragningar driver denna ballong
blodet genom ådrorna. När den drar
ihop sig pressar den ut blodet och när den
slappnar av strömmar blodet in på nytt.
Som i varje välbyggd maskin, leder ventiler
vätskan (blodet) i bestämda riktningar.
Dessa ventiler kallas hjärtklaffar.
Klaffarna öppnar sig bara i blodströmmens
riktning och tvingar på så vis blodet
endast åt ett håll.
Hjärtats
olika delar
Av hjärtklaffarna kallas de nedre mellan
förmak och kammare för segelklaffar
därför att de liksom segel består
av lappar fasthållna med rep och tappar.
Tapparna, som kallas papillarmuskler, tjänstgör
som fjädrande spiralbromsar och tyglar klaffarnas
rörelser. De övre klaffarna är
sammansatta av halvmånformiga skålar
och kallas helt enkelt halvmånformiga
klaffar.
Hjärtväggen är ett enastående
konstverk flätat av många
hundratusen muskeltrådar som löper
i spiraler och korsar varandra. De är de
bäst utvecklade av kroppens alla muskeltrådar
och har också det tyngsta och mest ihållande
arbetet att utföra.
Från stora kroppspulsådern leder särskilda
blodkärl in i hjärtmuskulaturen och
omkransar hjärtats alla delar - även
de allra finaste mikroskopiska muskel fibrer -
med ett tätt ådernät. Dessa blodådror
kallas kranskärl. På dem beror
hjärtats öde och arbetsduglighet.
I skiljeväggen mellan de båda förmaken
sitter en nervknut, hjärtnervknuten.
Från den går ett knippe av nervtrådar
till kamrarna. Knippet delar där upp sig
ytterligare och skickar ut små, små
kablar över hjärtväggen och förgrenar
sig ut i muskelfibrerna där det slutar med
många miljoner nervändar. Det hela
kallas för retledningssystemet.
Dessutom står hjärtat i förbindelse
med kroppens allmänna nervsystem genom andra
nerver. De båda viktigaste av dessa är
två nerver med motsatt verkan. Den ena,
som påskyndar hjärtats arbete kallas
hjärtsympatikus. Den andra nerven hämmar
i stället hjärtverksamheten –
den kallas vagus. Varje uppjagat tillstånd
har samband med en retning av sympatikus. Ångest,
sorg, depression har samband med vagus. Liksom
musklerna och som övriga organ i kroppen
är hjärtat upphängt i en ”säck”
för att vara väl skyddat. Hjärtsäcken
omsluter hjärtat på samma sätt
som lungsäcken skyddar lungan och bukhinnan
omger tarmarna.
Ta pulsen
Det vi känner när vi sätter fingertopparna
mot handleden är de blodvågor hjärtat
sänder genom kroppen. Pulsslagen varierar
med hjärtrörelsernas styrka och hastighet
och deras antal beror på hur mycket blod
kroppen behöver. Små kroppar förlorar
mer värme än stora och har alltså
snabbare förbränning och blodcirkulation.
Det nyfödda barnets hjärta slår
dubbelt så fort som den vuxnes. Och småfåglarna
har närmare 200 pulsslag i minuten medan
elefanten bara har 25.
Genom hjärttonerna kan man också
avläsa hjärtats arbete i kroppen. Man
skiljer på två slags toner, dels den
dova muskeltonen, dels klafftonen. Av dessa toner
bildar sig läkaren en uppfattning om hur
hjärtat arbetar och kan avgöra om allt
står rätt till eller inte. När
allt står rätt till försiggår
hjärtats sammandragning vågformigt
i blodströmmens riktning med rytmen: förmak
- kammare - paus, förmak - kammare - paus.
Hjärtrörelsen tar 1/2 sekund och avslutas
med pausen som tar 1/6 sekund det vill säga
6 timmar. Under denna lilla paus vilar sig hjärtat
och fyller sig med nytt blod.
Hjärtat slår 100 000 slag om dygnet
och vilar sig mellan slagen 100 000 gånger
1/6 sekunder,
d.v.s. 6 timmar. Under en dag pumpar det 10 000
liter blod genom ådrorna och under hela
livet ungefär 1/4 miljard liter. Om en hiss
fick sin drivkraft från hjärtat skulle
den på en timme kunna föra en person
från bottenvåningen upp till femte
våningen. Det är siffror som säger
en del om den fantastiska prestationsförmågan
hos människokroppens hårdast arbetande
organ.
