HÅR
"Skönhet drar oss till sig
med ett enda hårstrå."
Alexander Pope

Håret spelar en huvudroll.

Håret är kroppens allra vackraste prydnad. Lika länge som det funnits människor på jorden har vi ansträngt oss att vårda vårt hår. Ett friskt, mjukt, glänsande hår har i alla tider setts som ett tecken på hälsa och livskraft. Liksom resten av kroppen måste också håret hållas i form. Motion, massage, vitaminer och mineraler i lagom dos leder till ett friskare och blankare hår.

Alla vill ha ett snyggt hår, men det är sällan man får några önskningar uppfyllda utan att själv påverka händelseförloppet. Så är det också med håret där det är otroligt mycket runt omkring som spelar in. I grunden ligger arvet förstås och det kan vi givetvis inte göra någonting åt. Våra gener är bestämda långt före födelsen och dem får vi hålla till godo med vare sig vi vill det eller inte. Men resten kan vi styra, som t ex kosten, våra levnadsvanor och hårvården. Och det är inte bara vad vi gör utan även det vi inte gör som räknas! Lever man ett stressigt liv med fel sorts mat, för mycket cigarretter, för lite sömn och dåligt med motion så är det inte konstigt om håret reagerar negativt. Om man sen behandlar det fel – ofta utan att vara medveten om det själv – så är man riktigt illa ute.

Håret växer i faser
Hårets växtfas omfattar tre till fyra år. Sen börjar ett slags vilopaus tills ett nytt hårstrå bildas. De växer i cykler och däremellan "vilar" de. Varje hårstrå har först en tillväxtfas när det bildas ur sin rot och börjar växa. Omkring 80 procent av alla hårstrån på huvudet brukar befinna sig i den här fasen. Resten, alltså 20 procent, är i vilofasen. De växer inte längre, utan lossnar allt mer från roten för att till sist falla av. Inom 30-90 dagar efter att ett hårstrå fallit av brukar ett nytt bildas. Att tappa upp till 100 hårstrån per dag är helt normalt. De som faller av är helt enkelt strån som "levt färdigt" och som nu lossnar för att ge plats åt nya. Och det finns att ta av - vi har ungefär 100 000 till 150 000 hårstrån på huvudet.

Under vissa förhållanden kan man tillfälligt tappa mer, vår och höst till exempel. Kanske när man varit sjuk. Det beror ofta på att hårsäckarna inte arbetar lika effektivt när man är sjuk. När de sedan kommer igång igen knuffar de ut gamla och förbrukade hårstrån i raskare takt. Vi uppfattar det som håravfall, men i själva verket är det hår som egentligen borde ha fallit av tidigare. Ungefär samma sak händer under en graviditet då håromsättningen går på sparlåga, efter förlossningen faller sedan allt det "gamla" håret av. Jämvikten mellan håravfallet och förnyelsen ändrar sig också med åldern. Håret blir finare, återvänder till sitt ursprungliga tillstånd som i barnaåldern. Vid hög ålder kan det ske en minskning på 20 procent av hela hårvolymen. Det gäller framför allt för män - inte så ofta för oss kvinnor. Genetiskt betingat håravfall är mycket vanligare bland män än kvinnor, och det är alltid permanent. Men efter en svår chock kan håret falla av fläckvis. Om chocken är mycket allvarlig finns det risk för att förlusten blir bestående, men oftast kommer håret tillbaka.

Vad är hår?
Medan håret i sin hela prakt egentligen är dött - ett förhornat supplement till huden - kommer ur den osynliga, mycket levande roten ett hårstrå, som ger oss underrättele om allmäntillståndet
Håret består till största delen av ett protein som kallas keratin. Varje hårstrå växer upp ur sin egen lilla hårsäck. Denna säck sitter något snett, vilket ger håret dess ”fall”. Hårsäckarna sträcker sig ner i underhuden, och de får sin näring från små fina blodkärl. För att få hög kvalitet på håret måste näringen nå fram genom de tunna fina blodkärlen i hårbotten. Varje hårsäck har sin egen talgkörtel, som bildar fett (sebum), en fet substans med sur karaktär. I normala fall skyddar det hårbotten och fuktar håret. Hårstrået växer från roten, som är stråets enda levande del. De kerantinceller som bildar hårstrået växer upp mot hårbotten och blir gradvis allt hårdare. När hårstrået tränger igenom hårbotten och blir synligt finns inga levande celler kvar.

Yttre vård riktar sig framför allt mot hårskaftet.
Det består av tre skikt:

Ytskiktet, fiberskiktet och märgen
Ytskiktet fungerar som en skyddande hinna runt hårstrået och består av små fina fjäll som överlappar varandra, ungefär som taktegel. När fjällen ligger slätt och fint kan de reflektera ljuset jämnt och håret ser glansigt ut. Om däremot fjällen "ruggas upp", t.ex. på grund av ovarsam behandling, så blir håret glanslöst, tovigt och svårskött. Det mellersta lagret är fiberskiktet, som innehåller hårets färgpigment och det så kallade kitt som håller samman fibrerna. Här finns också den fukt som gör hårstrået mjukt, smidigt och elastiskt. Alla former av kemisk behandling verkar just på fiberskiktet. Allra längst in finns märgen. Märgen är en ihålig eller delvis fylld kanal som inte syns i alla hår.

Till hårets hjälp finns också massor av hårvårdsprodukter. De förbättras ständigt och kan i vissa fall verkligen göra underverk med håret. Men det gäller att komma ihåg att det man ser av håret är hår man inte kan påverka i nämnvärd grad, det är nere i hårrötterna all aktivitet sker. Det vi gör utifrån med håret fungerar i de flesta fall som en sorts makeup som försvinner i nästa hårtvätt. Undantag är förstås permanent, hårfärgning och blekning som ändrar själva hårstråets struktur. Håret växer lite drygt en centimeter i månaden. Men alla hårstrån växer inte lika fort, de blir inte heller lika långa. Småhåren runt hårfästet till exempel brukar inte bli särskilt långa och är ömtåligare och tunnare än det övriga håret.

Det finns en hel del saker, utom arvsanlagen, som kan påverka hårväxten både i positiv och negativ riktning. Negativt är stress som ger spända nackmuskler som hämmar blodcirkulationen i hårbotten, rökning försämrar blodcirkulationen i hela kroppen. Seborré och mjäll, infektionssjukdomar, järn- och vitaminbrist är annat som gör håret glanslöst och får det att växa dåligt.

Torr datorluft och avgaser är också några faktorer som gör att håret förlorar stilen. Vi som jobbar vid datorn och har nylonmattor på golvet har en tendens att få elektrifierade frisyrer. Anledningen till att håret blir flygit och sprakande är den statiska elektricitet som bildas när luftfuktigheten är låg. Hårets negativa joner aktiveras av friktionen från kammar, borstar och huvudbonader. För att neutralisera dessa negativa laddningar behövs de positivt laddade jonerna som finns i balsam och kurer. Ett tips för att slippa undan flygigt hår är att dra med handflatorna över håret och topparna då man just har smörjt in sig med ansiktskräm.

Grått hår
Gråa stråk, sämre kvalitet och färre strån. Håret börjar bete sig underligt och se annorlunda ut. Det beror ju på åldern. Liksom alla andra funktioner i kroppen påverkas håret av att åren går. Det kan inte hjälpas - det första vita hårstrået är en chock, men grått hår är vackert och dessutom modernt. En del människor grånar vackert. Det finns modeller i modevärlden som nästan har gjort sitt gråa hår till ett varumärke. Dessutom förändras håret när hormonbalansen i kroppen förändras. Det mest tydliga är att man kan bli tunnhårig när östrogenet avtar. I klimakteriet minskar det kvinnliga könshormonet och då kan håret bli tunt och skört. Samtidigt får vi ökade mängder av det manliga könshormonet testosteron som paradoxalt nog både ger och tar. Testosteronet slår ut hårväxten på huvudet. Samtidigt stimuleras hårväxt på andra ställen, till exempel får vi mustasch när testosteronhalten ökar.

Att håret blir grått beror på att pigmentproduktionen blir låg. Då blir fiberskiktet på varje strå genomskinligt och ser grått ut. Om pigmentkorn saknas helt eller om det inte finns det minsta av pigmentmaterial i pigmentkornen blir hårstrået vitt. I dag blir våra hår dessutom gråa tidigare än förr, troligen beroende på yttre påverkan, det vill säga stress och miljö. Med åren förändras också strukturen på håret, och det grå hårstrået är hårdare och kraftigare än andra. Det beror på att det börjar växa djupare ner i bindväven än andra hårstrån.

När man befinner sig mitt i livet är det viktigt att hitta en frisyr och en hårfärg som passar ens livsstil – med ett minimum att jobb. Det finns ju så mycket annat att göra än att hålla på med håret. Personligen föredrar jag numera kortare hår än när jag var yngre. Kort hår är drömmen när man söker något lättskött och praktiskt. Idealiskt om man har tusen järn i elden men varken tid eller lust att ägna sig åt håret i någon större utsträckning. Det korta håret kräver minimum av omsorg, det är bara att tvätta och låta självtorka. Livet blir så mycket enklare.

Tjock eller tunt hår
När vi säger att någon har "tjockt hår" kan vi mena två olika saker. Antingen att personen i fråga har ovanligt många hårstrån. Eller att själva hårstråna faktiskt är tjocka. Men ingetdera betyder egentligen tjockt hår. Har vi många, men tunna hårstrån - ja, då har vi fint hår. Har vi däremot färre hårstrån än normalt (även om stråna är tjocka) så räknas vårt hår som tunt. Först om vi har både många och tjocka hårstrån räknas vårt hår som tjockt. Hur många hårstrån vi har på huvudet bestäms av antalet hårsäckar. De bildas före födseln och några nya kommer inte längre fram i livet. Tjockleken på de enskilda hårstråna är ärftligt betingad.

Friskt hår är rent hår

En ren hårbotten är bland det viktigaste för ett friskt hår. Ett tjockt lager av mjäll, avlagringar av feta hårprodukter eller döda hudceller kan hindra nya hudceller att komma fram. Eftersom de flesta tvättar håret var eller varannan dag är det extra viktigt med val av schampo och balsam. Vid en hårtvätt ställer sig fjällskikten på hårstråt rakt upp. Det gör att håret kan bli tovigt och svårt att kamma ut. Balsam gör att fjällskikten lägger sig ned efter schamponeringen, dessutom återfuktas håret. Men balsam ska bara masseras i längderna och topparna, inte i hårbotten. Schampo och balsam i en och samma produkt finns, och det låter som en bra lösning. Men jag har läst att just den här typen av schampo kan skada håret. Schampot orsakar kaos för hårstråt. Vitsen med separat schampo och balsam är att först tvätta håret rent från fett, smuts och stylingprodukter innan balsamet lägger tillrätta hårstrånas fjällskikt. En produkt som säger sig göra allt på en gång skapar däremot förvirring för håret.


Tvätta på rätt sätt

Nytvättat hår - friskt, mjukt, glänsande och doftande rent. Då är håret som allra vackrast. Ett smutsigt, otvättat hår däremot, tappar snabbt i både glans, smidighet och volym. Att tvätta det är den enklaste och snabbaste skönhetskur vi kan ge vårat hår. Många av oss tvättar håret varje dag, månad efter månad, år efter år. Ändå är det förvånansvärt många av oss som tvättar håret på fel sätt. Och då kan håret fara illa. För det är aldrig så skört, så känsligt, som när det blivit vått. Och det behöver aldrig behandlas så varsamt, så ömsint, som då.

Skäm bort hårbotten med massage
Stylingprodukter kan skapa en ogenomtränglig hinna i hårbotten och därmed hindra håret från att bli riktigt rent. Därför är det mycket viktigare att vi koncentrerar oss på att massera hårbotten när vi tvättar håret än att gnugga varendaste hårstrå.

1. Tvätta håret helst när det hänger ner naturligt, t.ex. när du står i duschen. Att böja sig ner över badkarskanten eller handfatet är mindre bra - då tvättar du håret "åt fel håll", mot dess naturliga växtriktning. Och då kan vattnet rugga upp barkhinnan (hårstråets yttersta hinna av fina fjäll), så att håret tappar glans och mjukhet.

2. Skölj igenom håret noga med ljummet vatten innan du tar i schampo. Då förbereds håret bäst för tvätten, och schampots tvättaktiva ämnen kan lätt lösa upp och avlägsna fett och smuts från hårstråna.

3. Häll i lagom mängd schampo i handflatan. Mängden schampo som behövs beror på vår hårlängd. En klick av en enkronas storlek brukar vara lagom till ett kort till halvlångt hår.

4. Arbetar upp ett skum mellan händerna och fördelar det jämnt över håret. Masserar sedan försiktigt in skummet med fingertopparna. Använd mjuka, lätta cirklande rörelser. Börja vid hårbotten och arbeta dig gradvis utåt mot topparna. Låt håret hänga ner, knöla inte upp allt hår på huvudet och gnugga!

5. Skölj, fortfarande med ljummet vatten. Alltför hett eller alltför iskallt vatten kan skada ytskiktet runt hårstråna. Låt sköljningen strila ner och "smek" det neråt över håret med varsamma händer. Gnugga aldrig håret när du sköljer för nu är håret ytterst bräckligt.

6. När du sköljt så pass länge att du tror att allt schampo tvättats ur håret – skölj en stund till. Om schamporester stannar kvar i håret blir det matt och svårskött. Dessutom kan hårbotten irriteras och klia.

7. Glöm inte balsam. Balsam är för vårt hår vad fuktighetskräm är för vår hy. Med balsam tillför vi inte bara fukt, vi skyddar håret mot slitage från torkning, föning, kamning och borstning, och från väder och vind. Man kan säga, att utan balsam är håret totalt oskyddat mot allt detta och därmed väldigt sårbart. Balsam gör vårt hår mjukare och mer lättkammat, det ger mer glans och volym och hjälper mot "flygighet" och statisk elektricitet.

8. Torka håret genom att trycka och krama med en mjuk frottéhandduk. Gnid och frottera aldrig – det sliter på håret! Gör en turban av handduken som får sitta kvar några minuter och suga åt sig det mesta av fukten. Red sedan ut det fuktiga håret med fingrarna, kamma med en grov kam och låt håret lufttorka. Det absolut bästa för håret är att det får torka på ett naturligt sätt. Många av de kortklippta frisyrerna är idealiska på så sätt att man faktiskt kan stiga direkt ur duschen, forma till frisyren med fingrarna och låta självtorka. Massera i hårbotten och krama i håret. Då får man upp minst samma volym som med fönen, men tar fram ditt naturliga fall så att frisyren håller längre.

9. En gång var tionde dag kan du byta ut hårbalsamet mot en bra inpackning om du har normalt hår. Har du torrt och skört hår kan du göra inpackning oftare, och mer sällan om det är fett. En inpackning är mer grundlig och djupgående form av balsam och ska därför ofta ha mer tid att verka. Det är en skönhetskur för håret på samma sätt som en ansiktsmask för huden.

   

 


Byt schampo efter behov
Ett schampo kan fungera jättebra en tid, men så plötsligt har det inte längre någon märkbar effekt. Det beror inte på att schampot har försämrats, utan snarare på att vårt hår har ändrat karaktär. Det kanske inte är så fett längre som förut, det har kanske blivit torrt och sprött. Gör man en kemisk behandling, såsom färgning eller permanent, får man räkna med att det påverkar hårkvalitén och helt säkert förändras då våra behov när det gäller schampo, balsam snabbinpackningar med mera. Var kritisk när du väljer schampo! Kom ihåg att det inte är doften eller förpackningen som är det viktigaste. Inte heller är det särskilt lyckat med ett och samma schampo till en hel familj – oftast har man ju olika problem. Det bästa är att leta efter några olika schampon som man trivs med och sen växla mellan dem. Det förlänger märkligt nog effekten hos samtliga schampon.