Hållningen

Dålig hållning hindrar syreflödet genom kroppen, ökar spänningar och skapar onödig värk, smärtor och muskeltrötthet.
Dålig hållning bidrar också till klen muskelvävnad, anstränger organen, påverkar matsmältningen och avfallsbortföringen och förhindrar god cirkulation.
Dålig hållning frestar på kroppen och ger upphov till muskelspänningar, stela leder, dålig blodcirkulation samt hopklämda andnings- och matsmältningsorgan om man är hopsjunken. Påfrestningarna kan leda till en rad både obestämda och mer uttalade besvär.

På några sekunder kan du trolla bort några kilon och ålder – bara genom att stå rätt
Vi kan glömma rynkorna ett tag och titta på hur vi går, står och rör oss.
När en del av kroppens smidighet försvinner och lederna blir stelare, så går, rör och böjer vi oss på ett annorlunda sätt och som kan vara minst lika avgörande för hur gamla vi ser ut. Med tiden tar överbelastade ryggar och dåliga vanor ut sin rätt. Dålig hållning kan helt enkelt göra oss äldre än vad vi är. Dessutom gör en insjunken bröstkorg att midjan ser tjockare ut. Att man inte har någon midja beror inte bara på ”gumfett” utan också på åratals felaktig sittande på kontorsstolar, på köksstolar och i fåtöljer. En felaktig hållning förstör din naturliga figur, du förlorar förmågan att röra dig lätt och ledigt, blir mer mottaglig för värk, smärtor och muskelspänningar samt mer specifika symtom som smärtor i nedre ryggpartiet, huvudvärk, dålig blodcirkulation och matsmältningsbesvär.

Dubbelhakor och putmage – de kan lika gärna bero på att bäckenet, höfterna och ryggraden är felplacerade i förhållande till varandra. En god hållning lyfter hela kroppen och gör genast att vi ser smalare ut, och bra hållning är nödvändigt för att kroppen ska fungera bra. En bra hållning gör att vi ser respektingivande ut och man känner sig samlad och självsäker.

Grace är ett gyllene lagom – att vara fri från både slapphet och överspänning
Titta bara på en balettdansös. För alla människor gäller det att vi också kan avspegla vissa psykiska tillstånd och känslor. Den som är ängslig och osäker kurar ihop, den som känner sig fri och säker kan föra sig elegant, den som lider av inre spänningar och mår dåligt får något aggressivt också i kroppshållningen.

God hållning ser inte ut att kräva någon ansträngning och gör det inte heller. Den gör det möjligt för oss att utföra vilken rörelse som helst, alltifrån den allra enklaste till den mest komplicerade, lätt och ledigt och utan ansträngning. Om hållningen är riktig använder man endast de muskler och leder man behöver för att utföra rörelsen, vare sig det handlar om att sträcka ut handen för att släcka ljuset eller gå på lina. De flesta människor hushållar inte med sina rörelser utan reagerar för kraftigt. De går på lina när de bara behöver sträcka ut handen för att släcka ljuset. Följden blir en avsevärd påfrestning för kroppen både under själva rörelsen och efteråt. Spänningar kan stanna kvar i muskler och leder i dagar, kanske i månader. Lägger man ihop alla dessa påfrestningar under en livstid förstår man snart hur en felaktig användning av kroppen kan hämma förmågan att röra sig smidigt.

En god hållning bidrar å andra sidan i hög grad till att motverka förslitningen i muskler och leder efterhand som man blir äldre. Även om principerna för en god hållning inte är svåra att fatta, krävs det en medveten ansträngning för att omsätta dem i praktiken. Hemligheten med en god hållning är att hålla magen indragen och lyfta bröstkorgen från höfterna. När man gjort det faller allt annat på plats. Hur vår kropp slutligen blir till formen beror mycket på en god hållning och hur vi använder kroppen. Vi ska komma ihåg att alltid stå, gå och sitta ”rakt”. Det ger oss mer energi och vitalitet – och en bättre utsikt över tillvaron.

HUVUDET väger upp till 5 kilo. Ditt sätt att hålla upp huvudet påverkar kotornas läge både i nacken och utefter ryggraden.

Lägg handen längs mellersta delen av ryggraden och luta huvudet först framåt mot bröstkorgen, sedan bakåt så långt du kan.

Du känner tydligt hur kotorna rör sig under handen i samband med att huvudet ändrar läge. Betydligt mindre rörelser, t ex. att hålla huvudet lite på sned, leder också till att ryggraden anpassar sin form. För att centrera huvudet riktigt kan du låtsas att du har ett snöre fäst vid hjässan, som gradvis spänns och dras uppåt så att nacken blir allt längre. Sänk samtidigt axlarna en aning, rikta blicken framåt och håll hakan i rät vinkel med halsen.
Alltför stel hållning av NACKEN kan medföra förkortade och ansträngda nackmuskler, spänningshuvudvärk och till och med migrän.

Frigör spänningarna i nacken genom att hålla huvudet som jag redan nämnt och upplev känslan av lyft efterhand som mellanrummet mellan kotorna vidgas och nacken blir längre.

Värk och smärta i övre ryggpartiet beror i regel på att man håller AXLARNA fel. De flesta människor har en tendens att stå eller sitta med ena axeln en aning uppdragen eller mera vriden än den andra. Rätta till axlarna genom att ställa dig med tyngden jämnt fördelad på bägge fötterna och centrera huvudet så att avståndet mellan öronen och nyckelbenet är lika stort på båda sidor. Gör axelrullningar bakåt och neråt tills det känns skönt. Om du gör det på rätt sätt kommer skulderbladen och nyckelbenen att ligga plant.

Betrakta ARMARNA som en förlängning av axlarna och övre ryggpartiet. Låt dem hänga avspänt utefter sidorna med armbågarna lätt utåtvridna för att behålla vidden i bröstkorgen och skulderparti och låt handleder och fingrar hänga löst och ledigt.

Tänk på att skapa så mycket utrymme som möjligt mellan REVBEN och HÖFTER. Sänk axlarna och sträck på ryggen så att andningsorganen och matsmältningsapparaten har plats att fungera som de ska och ryggraden utvidgas hela vägen från svanskotan till översta halskotan. För att uppleva känslan av lyft kan du låta ena långfingret vila lätt på höftbenet och tummen på nedersta revbenet. Rätta till hållningen och lägg märke till hur avståndet mellan tummen och långfingret ökar samtidigt som du rätar på kroppen.

RYGGRADEN är mycket känslig för påfrestningar till följd av att man står, sitter, rör sig eller till och med ligger fel. Som motvikt mot den belastningen som sker när man står upprätt – en relativt sen företeelse i människans utvecklingshistoria – har ryggraden en naturlig krökning vid nacken för att man lätt och smidigt ska kunna röra på huvudet samt en krökning i ländryggen för att avlasta trycket på nedre ryggpartiet. Var gång foten rör vid marken får denna ta emot en stöt som motsvarar 45 kilo och betydligt mer när man springer eller hoppar. Dålig hållning kan resultera i att de här krökningarna planas ut eller, vilket är vanligare, att de blir förstorade. Räta på ryggraden, se till att den är smidig och varken onaturlig rak eller överdrivet krökt. Tänk dig att du ”växer” på längden och låt varje enskild kota breda ut sig från den intilliggande.

Om du håller bäckenet på rätt sätt är det ett stöd för ryggraden, avlastar trycket från nedre ryggpartiet, håller skinkorna på plats och drar in magen. När du står bör bäckenet vara tippat rakt framåt.

När du står, går eller springer bör KNÄNA vara en aning böjda för att avlasta kroppstyngden och fungera som stötdämpare och motverka vibrationer. Om knäna är helt raka och stela, ”låses” bäckenet, rörelserna blir hämmade och ryggraden utsätts för alltför stor påfrestning.

FÖTTERNA bär upp kroppstyngden och utgör själva grunden för balansen. Ju längre ifrån varandra de befinner sig desto bättre balans har du. Stå med fötterna något isär och kroppstyngden jämnt fördelat mellan trampdynan och hälen. Gunga försiktigt fram och tillbaka tills du hittar rätt läge.

TIPS

Tag som vana att alltid rätta till din hållning.
Sitt inte med benen i kors.
Ha inte hela vikten bara på ett ben när du står.
Använd inte högklackat jämt – det bidrar till dålig hållning och ryggont.
Kom ihåg att det kommer att ta tid att förändra den dåliga hållning som du har utvecklat under flera år. Ge inte upp!
Titta över hur bra sittmiljö din omgivning erbjuder. Många stolar och fåtöljer bidrar faktisk till dålig hållning.
Se till att din rygg får stöd av stolsryggen.
Lägg några kuddar emellan om mellanrummet är för stort.

Mina bästa skor
Jag promenerar fem dagar i veckan i en och en halv timme och tycker att jag mår jättebra. Jag har två par MBT-skor, ett par släta skinnskor och ett par sandaler. Skorna är faktiskt lite ”beroendeframkallande" för att de är så sköna att ha på sig, både när man går och står. De ser till att alla småmuskler i fötter och underben arbetar ordentlig. Dessutom blir jag tack vare ökad blodgenomströmning aldrig kall om fötterna när jag har MBT–skorna på mig! Skorna aktiverar och stärker också kroppens stabiliserande muskelsystem – små lednära muskler som fungerar som kroppens "naturliga stötdämpare". Sulans olika komponenter samverkar för att skapa en naturlig instabilitet som kroppen reagerar på med små automatiska rörelser för att upprätthålla jämvikt och balans. Träningseffekten kan liknas vid lågintensiv träning på balansplatta. Hela kroppens hållnings- och balansmuskulatur aktiveras, muskler i säte, mage och rygg stärks. Skorna hjälper kroppen hitta tillbaka till en upprätt hållning och ett avslappnat, naturligt gångmönster samtidigt som man får avlastning för leder och rygg.

Använd kroppen rätt!
Nu när du känner till principen för en god hållning kan du överföra dessa till ditt sätt att använda kroppen. Även om du har perfekt hållning när du står är det inte mycket nytta om du kutar när du går eller rör dig klumpigt för övrigt. Den viktigaste principen är att vara rädd om ryggraden. Räta på ryggen, som ska vara rak men inte stel. När du böjer dig ner för att ta upp en sak, ska du alltid böja knäna, aldrig ryggen, det spelar ingen roll om det är en knappnål eller skurhinken.

Tillbaka till Hälsoinspiration