De flesta människor har nämligen ingen egen mening. Människans andliga bekvämlighet hindrar henne att bilda sig en verklig "egen" mening. Att först informera sig ordentligt och sen sakligt avväga problemens för och emot.

Vi måste ta hänsyn till våra egna värderingar och tankegångar, det vi själva känner och tänker, för att vi ska kunna betrakta en åsikt som vår egen mening.

Oändligt många människor är inte modiga nog att yttra sin mening. Andra återigen vill riktigt skryta med, att de har en "egen" mening. Man övertar andras åsikter, som man läst, hört eller snappat upp från olika håll, och återger dem som sin egen övertygelse.

Även om det är svårt att ha en egen eller kanske rentav riktig mening, så måste vi ändå försöka så gott vi kan. Om vi inte har en egen uppfattning om saker och ting kan vi inte göra några egna bedömningar. Då kan vi lätt falla offer för manipulerad åsiktsbildning och indoktrinering på alla områden.

Om en människa har tankeförmåga och är beredd att tänka igenom och bearbeta det hon upplever och hör talas om, kan selektera och sortera upp dessa mängder av intryck och informationer, som hon dagligen kommer i beröring med, efter moget övervägande, kan bilda sig en egen mening, som hon står för även om den ibland medför nackdelar, då är hon modig.

Den som oavbrutet ändrar mening, med andra ord vänder kappan efter vinden, för att bli omtyckt eller för att kunna njuta vissa fördelar på t.ex. arbetsplatsen, har säkerligen ingen egen mening, här kan man tala om opportunism. Det finns tyvärr alltför många opportunister.

För att kunna bilda sig en egen mening måste man inte alls vara hårdnackad och envis. Vi upplever ständigt, vid alla diskussioner, hur människor in i det sista försöker försvara sin mening, inte sällan mot bättre vetande, bara för att behålla sin rätt.