Dagens tillvaro

Det spelar ingen roll vad jag gör, tycker eller tänker. Det lönar sig inte att vara en bra människa och ta hänsyn till andra. Huvudsaken att jag har det så bra som möjligt, tjänar så mycket pengar som möjligt och skaffar mig ”prylar till tusen”. Vad bryr jag mig om andra, dom bryr sig inte om mig. Ingenting har egentligen någon betydelse i en värld som ändå inte fungerar.

Detta är en ganska vanlig föreställning, särskilt bland ungdomar. Den visar sig i brist på intresse för andra, en känslolöshet eller rättare sagt kärlekslöshet som också bottnar i meningslöshet. För många tycks livet sakna en mening idag.

Att tappa bort sig själv
I dagens välfärdssamhälle håller människan på att tappa bort sig själv. Man går i flock och blir mer och mer egoistisk. Man tappar sin psykiska balans och harmonin i livet. Man känner inte längre någon vördnad för livet, ännu mindre för sina medmänniskor, som man inte anser sig behöva ta någon större hänsyn till. Då kan man heller inte längre ta del av en annan människas upplevelser och känslor. Man blir ensam med sin egoism.

I verkligheten är alla människor delar av en helhet, kuggar i ett stort maskineri och det är viktigt att vi känner att vi hela livet måste samspela med våra medmänniskor. Vi måste lära oss att ta ansvar inte bara för oss själva utan också för alla i vår omgivning.

Motiven för det?
Ingen människa mår bra av att såra en annan människa. Då skadar man egentligen sig själv.
Alla människor blir glada av att göra andra människor glada. Den som gör det blir glad och lycklig själv. Det handlar med andra ord om att ”vad du sår får du skörda”. Allt vad du gör får du tillbaka, det gäller inte bara dina närmaste utan alla, hela mänskligheten. Principen är densamma för alla och egentligen bottnar den i – god egoism. Du blir lycklig själv om du gör andra lyckliga.

Optimismens helande kraft, den som rår över kropp och själ
Den som är sjuk måste tro på att hon eller han blir bra – det är första förutsättningen för att hon ska kunna bli det. Det är människans bästa medicin. Med tanken kan man påverka varenda liten cell i kroppen i positiv – liksom negativ – riktning. Därför måste man se optimistiskt framåt, inte gräva ner sig i dagens bekymmer och elände. Den människa som befinner sig på botten har ju bara en riktning att räkna med – uppåt. Det jag har sett när jag har jobbat med sjuka människor, är att just de människor som har haft förmågan att se ljust och optimistiskt på tillvaron trots att de varit sjuka – de har lyckats bäst. De har använt sig av optimismens helande kraft. Enbart genom att se positivt på sin sjukdom kan man påverka den ganska mycket. Det psykiska kommer först, sedan bra mat och allt det andra.

Det kanske låter för enkelt?
Tvärt om. Det enkla är alltid det svåraste. Rent praktiskt måste man också gå vägen över kroppen för att få helheten kropp och själ frisk. Har vi inte kroppens vitalitet i botten blir vi inte heller psykiskt vitala. Vi behöver både fysisk och psykisk vitalitet för att trivas med tillvaron och för att vilja göra det bästa av den.

Sluta rota i det mörka och negativa, det är vad de flesta sjuka älskar att göra. De pysslar med sitt sjuka jag, ältar sina krämpor dag ut och dag in. Deras tankar kretsar ständigt kring de egna
svårigheterna.

Gör så här:

Glöm bort dig själv, sluta tänka på det svåra och mörka, se framåt mot ljuset,
mot den dag då du ska bli frisk.

För mig är själva grunden för vårt liv att vi ska sträva efter att föra någonting framåt, både för oss själva och för våra medmänniskor. Sunda förnuftet säger oss att det inte tjänar någonting till att gräva ner oss i det som varit, att rota i tråkigheter och motgångar.

Livet en skola
Varje dag lär livet oss något nytt. Vår känsla och vårt intellekt måste samarbeta, det råder egentligen inget motsatsförhållande där. Det vi främst ska lära oss är inte fakta och specialkunskaper, utan sådant som att visa vördnad för varandra och livet. Vi måste lära oss att älska och uppskatta naturen rätt, att vara ärliga mot oss själva och andra. Vi måste lära oss att göra vårt bästa varje dag. Vi måste börja redan i skolan och i hemmet. Det materiella får inte vara det viktigaste för våra barn. Att engagera sig i ideellt arbete som är till nytta och glädje för våra medmänniskor är att praktiskt visa att vi inte bara tänker på att tjäna mer pengar och samla mer prylar. Det ger livet ett annat innehåll och en annan mening. Det lär oss att få en annan känsla för våra medmänniskor.

Ingen blir lycklig om man har till mål i livet att bara tjäna pengar och inte bry sig om andra. Många har gjort så, arbetat dag och natt på att se sin förmögenhet och makt växa. Tills de en dag kommer till en krasch – de blir sjuka och olyckliga. Först då får de en annan målsättning i livet, då inser de att hälsa är ett av deras viktigaste mål. Vissa människor kan inte lära och lyssna på andras erfarenheter, de måste gå igenom allting själva