RISKFAKTORER
Det finns flera olika faktorer som bidrar till att man får artros. En del av dem går att förändra och andra inte.

• Många som har haft tungt kroppsarbete innebär en klar risk att få artros.
• Det finns också samband mellan risk för artros i knäleden och hur mycket man lyft, burit och legat på knä under åren man har arbetat. Att stå på hårda golv hela dagarna är heller inte bra.
• Övervikt ger ökad risk framförallt av knäledsartros, men kraftig fetma ger också förändringar i ämnesomsättningen med stor risk för fingerartros.
• Broskskador efter olyckshändelser eller sporskador kan också leda till artros.
• Sjukdomen har en ärftlig komponent. Man kan titta hur det ser ut i sin familj. Har man en förälder eller syskon som har artros så ökar risken att man får sjukdomen.
• Kvinnor drabbas oftare än män.
• Otränade muskler gör att lederna ansträngs onödigt mycket. Över och underbelastning av lederna ökar risken för artros. Även stillasittande personer får lättare besvär. Lederna byggs upp och förstärks av rörelse. När man talar om ledförslitning kan tankarna leda fel eftersom det låter bättre att sitta still än att använda sin kropp. Starka lår förebygger artros i knäna. Ett bra sätt att förebygga artros i knäna är att träna upp sina lårmuskler.

DIAGNOS
Din beskrivning av smärtan kan ibland vara tillräcklig för att läkaren ska förstå vad det rör sig om. Men i de flesta fall behöver leden röntgas. Brosket syns inte på en vanlig röntgen utan man får göra en artroskopi, en titthålsoperation in i leden. Man blir först bedövad, sen för läkaren in ett 2-6 mm smalt kikarinstrument med optik och belysning. Med artroskopi kan man se skador och sjukdomar i menisker, ledband, brosk och ledslemmhinnan. Med hjälp av andra instrument som förs in i leden kan små vävnadsbitar tas ut, för mikroskopisk undersökning vid tillexempel slemhinneinflammation. Artroskopi utförs vid tidigt stadier av artros.

BEHANDLING
Ålder och arv kan vi inte göra så mycket åt, men muskelsvaghet, ledskador och övervikt kan vi påverka. ( Vid BMI över 30 ökar risken för knäartros cirka 8 gånger och efter en knäskada cirka 10 gånger. För den överviktige kan träning och viktminskning minska artrosrisken och även minska symtomen för den som redan har artros. Källa: Läkartidningen nr 24-24 2009)

Vid lindrig eller tidigt stadier av artros behövs ingen behandling alls.
Det finns idag ingen behandling som kan stoppa artrosutvecklingen. Behandlingen inriktas istället på att lindra smärtan och förbättra muskelfunktionen, men artros kan göra så ont att man dra sig för att röra på sig. Man kan se i själens spegel, ögonen, där syns den smärta som inte går att uttala. Men man får anpassa sig efter sin egen förmåga. Motion hjälper till att behålla rörligheten. Det går bra att lindra och förebygga artrosvärk på egen hand genom fysisk träning. Några av de positiva effekterna är att smärtan minskar, musklerna blir mer rörliga och starka, det är lättare att hålla vikten och man mår så bra psykiskt. Träningen gör ju att kroppen producerar endorfiner, kroppens naturliga smärtstillare.

Motion, med hjälp av sjukgymnastik för att töja och stärka musklerna, utprovning av gånghjälpmedel och tekniska hjälpmedel för att bättre klara vardagssysslor. Att töja strama muskler och bygga upp styrkan är viktigt. Viss belastning gör leden starkare, men blir skadlig om den är för hög och ensidig. Motion för händerna är skönt om man har besvär. Masserar och motionerar händerna flera gånger i veckan; om händerna känns stela och spända är det bra att man göra det oftare.

Back on Track är ett led- och muskelskydd, som fungerar värmande och lindrar inflammation och smärta. Den ökande blodcirkulationen i vävnaderna luckrar upp muskelspänningar och stärker kroppens egen förmåga till att häva inflammationer och läka skador. Jag använder deras handskar som jag tycker är unika och som hjälper vid värk i mina händer när det är kallt ute. Jag tillhör också dem som ofta är kall om händerna och fryser om fingrarna. För att handskarna skall fungera bra så måste man själv producera lite värme, som reflekteras. Handskarna i sig självt är tunna och om det är kallt ute så använder jag tjockare handskar utanpå.

Naturmedel, naturläkemedel eller läkemedel

Ingefära kan hjälpa vid lindrig artros. Sedan länge vet man att ingefära har antiinflammatoriska egenskaper. Den innehåller flera ämnen som har liknande effekt i kroppen som acetylsalicylsyra, som det bland annat finns i magnecyl. Innehåller också oljorna zingiberen och gingerol som stimulerar blodcirkulationen, dämpar svullnader och lindrar muskelsmärtor. Är också starkt antibakteriellt och svamp dödande

Nypon, GOPO-rika strandnypon kan ge effektiv lindring. I nyponpulver har forskarna hittat en verksam substans, som innehåller fettsyror och sockerarter, som verkar vara antiinflammatoriskt och cellskyddande. Nyponen har visat sig ha effekt mot ledvärk både genom att dämpa smärtan och öka rörligheten.

Gurkmeja används främst vid akuta och kroniska inflammationer i leder, muskler och andra organ, till exempel vid ledgångsreumatism, artros, ont i korsryggen, inflammation i gallblåsan med eller utan gallsten. Man kan äta mald gurkmeja, 1-3 gram, tillsammans med mat, 2-3 gånger om dagen. Dosen kan ökas gradvis upp till högst 20 gram om dagen för att få önskad effekt. Efter en månad bör man göra uppehåll för att se om besvären kommer tillbaka. (Källa: Fytomedicin av Hans Bertil Juneby).

Den läkande egenskapen finner man i den gyllene fingerlika stjälken, samma del som används för att smaksätta, färga och konservera mat. Gurkmeja ingår i curry och ger kryddblandningen den gyllengula färgen. Den verksamma substansen i gurkmeja kallas för ”curcumin”. Kombinerad med svartpeppar, ökar curcuminets goda effekter. Curcumin har anti-inflammatoriska egenskaper liknande cortisoner men med mindre biverkningar. Det kan användas invärtes och utvärtes. Gurkmeja består av hundratals molekylära beståndsdelar. Det finns de som är antibiotiska, som skyddar mot cancer och mot tumörer. Gurkmejan är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer. Antioxidanter ger skydd mot fria radikaler som kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen.

Fiskolja, har visat sig kunna lindra vid ledbesvär. Ömma leder minskar och morgonstelheten. Den typ av fettsyror som finns i fisk är helt unik. Den kallas långkjedjad omega 3. Vissa vegetabiliska oljor innehåller också omega 3-fettsyror till exempel rapsolja, linfrö och valnötter. Du ska äta fet fisk som makrill, sardiner, lax och sill. Man kan även köpa fiskolja i kapselform. Viktigast är balansen mellan de olika fettsyrorna. Om man får för mycket av oljan omega 6 börjar cellerna utsöndra inflammatoriska kemikalier som ger smärtor i leder. Finns i majs-, tistel-, och solrosolja. Omega 3 däremot är istället inflammationshämmande.

Läkemedel, för att minska smärta och inflammation. Smärta gör inte bara ont. Det påverkar hela livet. I första hand kan man använda acetylsalicylsyra som finns i magnecyl, men ibland blir antiinflammatoriska läkemedel nödvändiga. NSAID, som även kallas för cox-hämmare, kan hjälpa om leden blivit inflammerad. De dämpar smärta, stelhet och svullnad. Här finns ju den kända tabletten Voltaren. Det verksamma ämnet i medicinen är diklofenak. Det verksamma ämnet i medicinen hämmar ett ämne, ett så kallat enzym, i kroppen som kallas cyklooxygenas, cox. När cox hämmas, minskar kroppens bildning av olika prostaglandiner, ämnen som bland annat framkallar smärta och inflammation. Det ger smärtlindring och mindre inflammation.

Paracetamol som finns i Alvedon och Panodil är också ett läkemedel som är bra vid artros. Ibland ger parcetamol inte tillräcklig effekt och då kan man ta starkare smärtstillande medel som Dexofen och Distalgesic. De fungerar genom att bromsa smärtsignalerna i ryggmärgen och hjärnan. De brukar ge bra effekt men man måste vara försiktig i kombinationen med alkohol.

Glukosamin är ett näringsämne som finns i mycket små mängder i mat, och som tillverkas av kroppens egna broskceller. Glykosamin är uppbyggt av lika delar druvsocker och aminosyra, proteinernas byggstenar. Det är ett kroppseget ämne som också ingår i många livsmedel från djurriket, t.ex. skaldjur, speciellt räkor. Vetenskapliga studier har visat att det kan hjälpa till att återuppbygga brosk och lindra smärtorna speciellt i knäna. Det har visat sig att det snabbt tar sig fram till de utsatta områdena – bindväv och ledbrosk. Det påverkar omsättningen av brosk så att nedbrytningen stoppar upp. Det är också antiinflammatoriskt men först och främst lindrar det smärta och motverkar svullnad och ömhet genom att bygga upp ledvävnaden.
Glykosamin stimulerar också bildningen av hyaluronsyra, ett ämne som är viktigt för brosket och den låga friktionen mellan broskskivorna. Hyaluronsyra motverkar också inflammation.

Djävulsklo eller harpago som är popular inom örtmedicinen, kommer från södra Afrika. Den har länge använts inom folkmedicinen mot ledbesvär och kronisk inflammation. Är inflammationsdämpande och smärtlindrande, innehåller ämnen som kallas iridoider. Framförallt anses substansen harpagosid vara särskilt viktig och hjälper till att dämpa inflammationer. Den bittra smaken stimulerar även aptiten och produktionen av marsmältningssafter. Harpago ökar produktionen av gallan i levern och stimulerar gallblåsans tömning.

Andra alternativ för smärtlindring är elektrisk stimulering (så kallad TENS) och värme. Man kan pröva att även lägga kallt på den ömmande leden.

Lokala injektioner med kortison används ibland vid svårare besvär. Man har också prövat injicera hyaluronsyra (så kallad tuppkamsextrakt) i leden, men resultatet av denna behandling är omtvistat.

Svår artros kan behandlas med operation. Det vanligaste är att den drabbade leden ersätts med en ledprotes.

Massage kan kännas skönt i värkande leder. Massage i olika former har mycket god medicinsk effekt. Men också psyket mår bättre, beröring minskar stress, depression och sömnbesvär.

Akupunktur kan ibland ge bra smärtlindring. Man kan se akupunktur som ett värdefullt komplement till annan vård, det handlar inte om att bota, utan om att lindra. Men för att få en smärtlindring med akupunktur behöver behandlingarna upprepas. De fysiologiska mekanismerna vid akupunktur påminner om fysiskt träning.

Att leva med artros innebär att leva med stelhet som leder till att man blir begränsad i sina rörelser och smärta som även kan förekomma när man vilar. Artros är en form av kronisk smärta med inslag av återkommande akutsmärta. Om leden blir inflammerad märker man det på att den svullnar och rodnar. Det finn något som heter kristallartrit och då tränger kristaller av benmineral ut i ledvätskan och man känner en akut smärta och får akut svullnad. Trots att artros innebär stora problem finns det mycket man kan göra för att må bättre. Det är viktigt att skaffa sig kunskap om sin sjukdom så att man kan fungera bättre i det dagliga livet. Att hitta egna vägar till självhjälp. Att hitta ett sätt att koppla av, och hitta sysselsättningar som berikar och stimulerar livet. Man måste lära sig förstå och hantera sin smärta på rätt sätt.

Träning
Motion hjälper till att behålla rörligheten. Cykling, simning och stavgång belastar lederna mjukt. Styrketräning bygger musklerna och gör lederna stabilare. En måttlig belastning ökar hållfastheten hos brosket. Motionera regelbundet, helst två eller tre gånger i veckan. Motionera i lågt tempo de första gångerna, stegra tempot långsamt. Glöm då och då bort att det finns bil, buss och hiss. Kom ihåg att det finns skog och mark att ströva i. Effekten av träning är kortvarig och därför är det viktigt att man tränar regelbundet. Regelbunden aktivitet har flera fördelar. Leden mår bra eftersom ledvätskan ger näring åt brosket när leden rör sig. Då bryts inte brosket ner lika fort som det skulle göra i en orörlig led. Genom att rörelsen också stärker musklerna runt leden skyddas den.

Vi människor är ju lata till naturen och vi tar stora chanser och vi hoppas att vi är undantaget, hoppas att allt ska gå bra och att det reder upp sig. Vi tänker ofta mindre på vår egen hälsa än på att hålla bilen, huset och hunden i trim. Njut av livet och träningen genom att ta det lugnt. Resultatet kommer snabbt. Det finns ingen anledning att överdriva och prestera för mycket.

Lite bra tips på aktiviteter som förbättrar konditionen och minskar smärtan

Gång
Människokroppen är ju byggd för aktivitet – inte för vila. Kampen för tillvaron har krävt bra rörelseförmåga. Men för bra funktion måste hjärta, blodomlott, muskler, nervsystem och skelett regelbundet utsättas för en belastning, en träning. Skelettet är en levande vävnad. En belastning ökar hållfastheten, vår bentäthet, medan en brist på påfrestning ger en urkalkning av skelettet. Ett flitigt promenerande, gärna några kilometer om dagen, ger på sikt en bra effekt. Det förbättrar konditionen och minskar smärtan. Använd lätta skor med bra stöd. Gå på jämn mark och undvik att gå på asfalt, välj ett mjukare underlag. Tänk på att hellre gå långsammare än för fort. Muskler, ledbrosk, hjärtat mår bra av daglig stimulans.

MBT gång
MBT-skor är verkligen en balanserande sko. Skon är gjord för att både avlasta och träna upp kroppen. Varje promenad blir ett träningspass. Skon ska efterlikna barfotagång. MBT- skon är rundad undertill och kan kännas ostadig i början. Meningen är att den ska sprida trycket under en större del av foten än en vanliga skor och öka aktiviteten i benmusklerna. Då minskar belastningen på lederna. Den runda sulan tvingar också kroppen till en mera upprätt hållning och aktiverar små stabiliserande muskler kring ryggraden. Det gör att spänningarna i de större ryggmusklerna kan minska. Att stå och gå i MBT-skor är både skonande och aktiverande.

Stavgång
Stavgång ger mindre ledbelastning och är bra om du har svårare förslitning i höfter, knän eller fötter. Det ger även en bra effekt vid rygg- och nackbesvär. Använd stavarna rytmiskt, gå skidgång (höger fot - vänster arm, vänster fot - höger arm). Välj en stavlängd som ger bra fäste och en behaglig pendelrörelse som inte gör ont i axeln. Stavarna ska nå en decimeter ovanför armbågen när man står med armen längs sidan av kroppen. Välj stavar med reglerbar längd.

Löpning
Om du vill löpträna bör du starta med träning som ökar styrkan och rörligheten i benen. Spring på jämnt, fast underlag. Undvik om möjligt att springa på asfalt. Använd skor med bra stöd och stötdämpning. Öka längden på träningen eller intensiteten väldigt långsamt.

Simning-Vattenjympa
Vattengympa är praktisk eftersom vattnet fungerar som en naturlig motvikt. Det är lätt att ta ut rörligheten i vatten och det ger en mycket liten påfrestning på lederna. Vattengympa är utan tvekan det skönaste sättet att träna på. Vattnet ger motstånd för musklerna, samtidigt som det avlastar. I vattnet känner sig alla lätta. Många simhallar har speciella program för patienter med ledbesvär. Tänk på att träna i tillräckligt djupt vatten.

Golf
Att börja spela golf är ett annat sätt hålla i gång lederna. Om man går 18 hål tar det cirka fyra timmar och man går ungefär 1,5 mil. Om man är nybörjare går man lite mer eftersom man inte slår så rakt.

Cykling ute eller på motionscykel
Vid cykling använder du de stora muskelgrupperna i benen samtidigt som det ger en lång ledbelastning i knäna. Detta gör cykling till ett bra sätt att öka konditionen och muskelstyrkan samtidigt som sjukdomsaktiviteten minskar.

Dans
Dans är ett bra och roligt sätt att öka sin kondition. I dansen får man sträcka ut lederna, böja på knäna och stärka upp musklerna kring knäna. Tänk på att välja skor som ger ett bra stöd och stötdämpning och att underlaget är sviktande, t ex trägolv.

Trappmaskin
Att använda sig av trappmaskin kan liknas vid att gå i en vanlig trappa, vilket kan ge belastning på lederna. Den tränar ben, stjärt och kondition. Välj ett tempo där du hinner ta ut stegen.

Isometrisk muskelträning
Personer som har ont i leder i samband med rörelse, det kan gälla en höftled, får oftast en minskad muskelmassa. Då kan en isometrisk träning vara lösningen. Den ger ingen smärta och tar inte lång tid. Man aktiverar musklerna kraftigt, ca sex sekunder, och sen vilar man lika lång tid. Detta upprepar man 5-10 gånger, 3 gånger i veckan och det kan göra underverk. Dessa övningar stärker outnyttjade muskelvävnader på ett naturligt sätt, utan onödig belastning.

Roddträning
Rodd är för kroppen den optimala träningen! Hela kroppen jobbar, benen, ryggen och axlarna mest. Ändå är det en mjuk rörelse utan stötar, snedbelastningar och skaderisker. Man tränar både styrka och kondition i samma moment. Roddmaskinen är byggd så att alla orkar ro, men alla kan samtidigt ta ut sig helt och hållet. Roddträning ökar skelettets hållfasthet.