Alkohol

Beroende
Ingen av oss tycker om att känna att våra liv är bundna och kringskurna av vanor. Ändå ordnar vi våra dagar i denna bekväma och trygga ram. Från det ögonblick vi vaknar på morgonen går vi igenom ett invant mönster. Vi stiger upp en viss tid, klär oss i en viss ordning, äter en viss typ av mat till frukost, läser en viss tidning, tar en viss väg till arbetet. Allt detta är vanor. Om man försöker ändra dem känns det konstigt och "fel". Det vore löjligt att påstå att sådana vanor är skadliga, men en annan typ av vanor kräver noggrannare uppmärksamhet.

Det är beroendevanorna. De kan vara fysiska, emotionella eller psykologiska och ibland alla tre sakerna på en gång. En psykologisk eller emotionellt beroende kan definieras som ett häftigt behov av något eller någon utan att det rör sig om ett gift. Ett litet barns beroende av sin mor är ett uppenbart exempel. Detta tidigt etablerade och naturliga beroende byts senare ut mot andra i vuxen ålder som ibland inte bara är olämpliga utan också skadliga.

Termen "missbruk" hade förr en mycket begränsad betydelse och användes nästan uteslutande i samband med alkohol och andra droger. Men så ser verkligheten inte ut idag. Det finns miljoner missbrukare som aldrig använt sinnesförändrade kemikalier för att bli "höga".

Man kan bli beroende av nästan vad som helst: spel, människor, mat, TV, buller, bantningstabletter, sömnmedel. Det är inte bara vanor utan också stöttor för självförtroendet, som ger trygghet eller spänning eller blir en fristad undan påfrestningarna, sorgerna och besvikelserna i livet.

Av alla beroende är drogerna de farligaste därför att det då rör sig både om ett fysiskt och ett psykologiskt beroende som till sist kan ödelägga hälsan och kanske rent av leda till döden. I medicinska termer sägs droger utgöra ett beroende när två faktorer finns med i bilden. Den första är en tolerans för drogen i doser som andra inte skulle tåla eller finna angenäma, den andra är fysiska abstinenssymtom om drogen inte finns till hands. Många som använder droger är inte medvetna vare sig om att de tål drogen i fråga eller att de kan få abstinenssymtom även om de fortsätter att ta den. Av den anledningen är det absolut livsviktigt att man är medveten om sina drogvanor och bryter deras fjättrar innan de blir för starka för att brytas eller åtminstone kan brytas utan svårigheter.

Grunden till en missbrukarpersonlighet finns hos alla människor. Det finns i en normal önskan att klara sig genom livet med största möjliga välbefinnande och minsta möjliga obehag. Men smärta och frustrationer drabbar oss alla. Det är hur vi tar itu med livsproblem som är utslagsgivande för om vi kommer att utveckla ett missbruk eller inte. Missbruk kan ses som ett sätt att känslomässigt fly från verkligheten genom att använda sig av alkohol, mat, spelande, sexuella utlevelser m.m. Förhållandet till andra människor ersätts efterhand av relationer till objekt eller händelser.

Alkohol

"Det första glaset tar man för hälsan, det andra för njutningen,
det tredje för skammen och det fjärde för galenskapen"
Anarkasis

Alkohol är en tämligen enkelt kemiskt ämne som är lätt att framställa av sönderfallande vegetabiliskt material. Det finns naturligt i kroppen som en biprodukt av nedbrytningen av födan i tarmkanalen. Alkoholen (en släkting till det raffinerade sockret) höjer blodsockernivåerna kraftigt för att sedan låta dem sjunka långt under normalvärdet, speciellt om man inte äter samtidigt. Resultatet? Man blir trött och mår dåligt.

Alkohol är starkt lugnande och påverkar i hög grad sinnesstämningen, och den har i alla tider druckits för sin behagligt berusande verkan. Alkohol har en egendomlig dubbeleffekt på hjärnan och det centrala nervsystemet. Först stimulerar den, löser upp hämningar och ger mild upprymdhet och välbefinnande. Sedan verkar den i motsatt riktning, fördröjer reaktioner, man sluddrar, koordinationen blir sämre och den sexuella lusten försvinner.

I måttliga mängder är alkohol sömgivande, i stora mängder kan den leda till coma, t.o.m. döden. För de flesta är alkohol förknippad med en stunds avkoppling eller fest i glada vänners lag. Det är behagligt och avslappnande att dricka alkohol, man känner sig väl till mods och den angenäma stämningen vid en måltid kan förhöjas enormt.

För andra ett begär som måste stillas med ytterligare några glas. När begäret tar överhanden sitter man snart fast i en väv av lögner. Man ljuger på jobbet, inför familjen och vännerna och man ljuger för sig själv. I alltför stora mängder är alkohol både giftig och starkt vanebildande och leder till oerhört många tragedier:
Krossade äktenskap, ekonomisk ruin, psykiskt och fysiskt sammanbrott och en lång rad symtom på ohälsa. Man kan bli aggressiv eller folkskygg, gråtmild och osäker, arbeta dåligt, hålla sig borta från arbetet, förlora intresset för det som sker omkring en, tappa minnet.

Vin
"Ingen vet med absolut säkerhet när människan började dricka vin. Ingen vet ens varför hon gjorde det, men ingen tror att det var enbart för att stilla törsten. Man vet att det fanns jästa drycker redan för 100.000. år sen och det kan antas att människan började dricka vin så snart hon kom att tro på övernaturliga fenomen i samband med åska och eld, farsot och död eller andra skrämmande ting.

Hon upptäckte - eller trodde i varje fall - att jästa drycker kunde ge något av det mod som behövdes för att lättare uthärda smärta och rädsla. Behovet av vin - som rastplast för själen? - kan man ha olika åsikter om, men redan Galilei hävdade att vin är ljus sammanhållet av vätska och Pasteur - som betytt mer än de flesta för mänsklighetens hälsa - sa att vin är det sundaste och mest hygieniska bland drycker. Vin i matsammanhang är också inspirerande. Lite vin i maten - även för dem som inte vill dricka det i glas - ger så fin smak. Kan göra den enklaste köttbit eller fisk till fest. Och det blir inte dyrare men betydligt nyttigare än den grädden och det smör man så generöst använt i äldre tider. Vinet ger smak och arom. Alkoholen kokar däremot bort illa kvickt så ingen behöver av det skälet avstå från glädjen att laga godare mat med hjälp av lite vin. "Ta råd i vin, besluta sedan i vatten" Engelskt ordspråk

Råd om vin
Rätt temperatur förhöjer vinets smak, men det ena vint är inte det andra likt. Redan detta gör vin spännande och väl värt att lära sig ta hand om. Enklare och unga rödviner passar att serveras lite svalare än finare viner. 15-18 grader är genomsnitt. Talet om att rödvin bör serveras "rumstempererat" gäller alltså inte längre. Svenskt inneklimat är numera för varmt.

Rödvin
Rödvin smakar bäst när det hålls åtskilliga grader under modern rumsvärme. Röda viner bör inte ens i brådskande fall snabbvärmas vid element, spis eller med varmvatten. Det är då bättre att servera dem lite för svalt. Rumsvärmen höjer snabbt temperaturen i glasen.

Inga "låta bli" och inga "måste"
det finns ingenting man inte får och ännu mindre som man måste i vinsammanhang. Vilket inte hindrar att det är avgjort vanligast med rött till kött och vitt till fisk och det fransmännen så målande kallar "havets frukter" (= skaldjur av alla slag). Men fransmän i finsmakarklass vet också att som omväxling dricka rött till exempelvis en kokt fisk eller en med vilda örter kryddmättad fisksoppa. Vintertid. Eller föredrar torrt vitt vin både före och till maten av alla slag när det är sommar." (Källa: I Vingården av Pernilla Tunberger)

Om man redan dricker måttligt behöver man inte sluta av rädsla för att det ska leda till en för tidig grav. Allmänna rekommendationer att avstå från alkohol är troligen lika ansvarslösa som allmänna rekommendationer att dricka. Valet att använda alkohol eller ej måste vara ett individuellt beslut som bygger på en vuxen inställning till alkoholbruk och egna erfarenheter.

Fakta om alkohol och åldrande
• Alkohol i måttliga mängder kan förlänga livet framför allt genom att motverka hjärtsjukdom efter medelåldern.

• Vin är mest lämpat för att minska risken för hjärtinfarkt, öl näst därefter och sprit sämst.

• Det bästa att satsa på mot åldrande om man väljer att använda alkohol är att dricka vin till maten. Att hälla i sig drinkar vid bardisken eller på fester i stort sett utan att äta någonting till, är ett bra sätt att snabbt ta kål på både sin ungdomlighet och sig själv. Och man behöver inte dricka som om man aldrig mer skulle få sig en klunk vin i detta livet.

"Skillnaden mellan att dricka mycket eller lite alkohol kan innebära skillnaden mellan att förebygga och orsaka en för tidig död."
(Charles Hennekens, professor vid Harvards medicinska högskola)

Avvärja stroke
Ett eller ett par glas om dagen verkar minska risken för stroke med 60 till 70 procent jämfört med vad som gäller för dem som inte dricker alls, enligt en färsk brittisk undersökning. Anledningen är troligen alkoholens propplösande effekt.

Hur mycket?
"När det gäller vuxna från 65 års ålder och nedåt bör män inte dricka mer än två glas om dagen och kvinnor inte mer än ett glas. Män väger i allmänhet mer än kvinnor och kan därför förbränna mer alkohol.
"Efter 65 års ålder är det tillrådligt för alla att bara ta ett glas om dagen."
(Amerikanska nationella institutet för alkoholmissbruksfrågor.)

Hur alkohol kan stjäla vår ungdom och förkorta vårt liv
• Leder till en förtidig död
Antalet dödsfall orsakade av alkohol är mycket stor. Hög alkoholkonsumtion är den näst vanligaste anledningen till en död "i förtid" - rökning är den vanligaste.

• Gynnar bröstcancer
Många experter varnar nu för att mer än ett glas om dagen kan gynna bröstcancer. Boven i dramat kan vara skador genom fria radikaler.

Kvinnor gör klokt i att inskränka alkoholkonsumtionen till i genomsnitt ett glas om dagen, i synnerhet om det finns bröstcancer i släkten. Om man har bröstcancer kan hög alkoholkonsumtion bidra till att sprida cancer. Alkohol höjer östrogennivån vilket gynnar cancer.

"Alkohol är märkligt
- det är en kraftigt verkande medicin som kan ingå i
sunda kostvanor men är dödande om den förtärs
till överdrift."
(Walter Willett, Harvards folkhälsohögskola)

Hjärnan
Alkohol orsakar hjärnskador och kan utan tvivel få hjärnan att åldras i förtid, i första hand genom att skada minnesfunktionerna. Det otäcka är att olika delar av hjärnan, förenklat sett, släcks ner ju mer en person dricker.

Hjärnan är oerhört komplicerad
Redan vid små mängder alkohol påverkas hjärnan. Man blir lugnare och reflexerna långsammare. Alkoholen påverkar också belöningssystemet så att man känner sig lite gladare. Man skrattar åt historier man annars inte skulle skratta åt. Men vad är det då som får oss att skratta? En berusad person kan ofta vara en sanningssägare. Det tycker vi är roligt. Likaså om den berusade gör bort sig och tappar kontrollen eller bryter mot olika tabun. Att börja sluddra, ta snedsteg eller blir personlighetsförändrad - allt det är ju biverkningar, som man inte vill ha. Vore det ett läkemedel skulle ingen ta det.

I länder där man har ett naturligt förhållande till alkohol är det inte ett dugg roligt att någon är berusad eller att någon är sugen på sprit och är beredd att ge upp allt för att komma åt den; alkohol finns ju att köpa överallt. Skrattet kommer av vad personen säger eller gör, oberoende av om personen är berusad eller inte. Man blir mindre nogräknad. Med andra ord skruvas de finaste kontrollsystemet ner. Alkoholen fortsätter att påverka belöningssystemet till en viss gräns.

Den alkohol man dricker förbränns i kroppen. Först bildas acetaldehyd, därefter ättiksyra. Alkoholen påverkar lustcentrat medan acetaldehyd är en mycket obehaglig substans som ger blodtrycksförhöjning, hjärtklappning, intensiv hudrodnad, huvudvärk och ångestupplevelser. För många blir obehaget snabbt större än lustupplevelsen, och då slutar de att dricka. Andra reagerar tvärt om och fyller på med ytterligare ett glas vin. Så länge alkoholkoncentrationen stiger upplever de den positiva effekten. Men ju mer de dricker desto svårare blir det att avbryta, eftersom den negativa effekten av acetaldehyden och ättiksyran också blir kraftigare ju mer man har druckit. Fortsätter man att dricka kan till och med den så kallade reptilhjärnan slås ut, vilket kan leda till andning- och hjärtstillestånd.

Det är de finaste och senast utvecklade funktionerna i hjärnan som först skruvas ner. De gamla och för överlevnad och grundläggande systemen klarar sig bäst. Effekten av drickandet följer ett visst mönster. Först bedövas hjärnans känsligaste funktioner, det vi brukar kalla "människohjärnan". Detta gäller främst pannloben där vi har program för att skapa och upprätthålla känslomässiga förbindelser med omvärlden.

Det vi brukar kalla intelligensen påverkas däremot mindre av alkoholen. Detsamma gäller språket och argumentationskonsten. De här funktionerna ligger längre bak i hjärnan, förenklat sett. När berusningen ökar bedövas också de program som ligger lite djupare i hjärnan, i den så kallade däggdjurshjärnan. Då släcks också de program ut som gör att man tar hand om sina barn. En katt tar t.ex. hand om sina ungar på ett helt annat sätt än en krokodil eller orm som bara har en reptilhjärna. Det gäller det akuta ruset, men liknande effekter kan också uppstå på lång sikt.

För att sammanfatta processen:
Först släcks pannlobens funktioner ned. Ökar berusningen eller om personen dricker alkohol under lång tid, slocknar också däggdjurshjärnan. Kvar finns sedan bara reptilhjärnan.

Datortomografi över hjärnan på unga alkoholister visar hjärnskador, inberäknat förkrympt hjärnbark, skadade strukturer och nedsatt ämnesomsättning. Hjärnan hos en trettioårig alkoholist ser ut som en femtioårings.

Magen
Alkoholdrycker som förtärs sugs snabbt upp i tunntarmen och distribueras via blodet till alla organ i kroppen. All alkohol som man dricker kommer så småningom ut i blodet, men uppsugningshastigheten varierar beroende på vilken typ av alkoholdryck som man förtär. Starksprit sugs upp snabbare än vin och öl. Alkohol sugs upp snabbare om man dricker på fastande mage än om man gör det i samband med mat. Alkohol som snabbt kommer ut i blodet ger en kraftigare berusning.

Försöker man dricka stora mängder under kort tid kan det utvecklas ett kramptillstånd i nedre magmunnen som gör att alkoholen inte släpps ner i tunntarmen. Detta fördröjer uppsugningen och kan ha en livräddande effekt. Alkohol påverkar magslemhinnan och stimulerar magsäcken att producera saltsyra. Magkatarr är en vanlig komplikation till upprepad alkoholförtäring (stordrickare). Bukspottkörteln är ett annat organ i anslutning till mag-tarmkanalen som påverkas av alkohol. Bukspottkörteln har två grundläggande funktioner, dels att producera insulin, dels att framställa enzymer som hjälper till att bryta ner olika födoämnen i tunntarmen.

Det finns alltför mycket som talar emot alkoholen när det gäller att gå ner i vikt eller att behålla vikten. Alkohol är en substans med relativt högt energiinnehåll. Alkohol har nästan lika högt kaloriinnehåll som smör eller andra fettprodukter. Alkohol tas ju upp i blodet direkt från magen, vilket betyder att det inte ger någon mättnadskänsla. Därför äter man dessutom mat, och ökar ytterligare det totala energiintaget. Det värsta är att alkohol dämpar ämnesomsättningen. Den verkar lugnande.

Efter ett häftigt nyårsfirande går alltså ämnesomsättningen på halvfart ända till den 4 januari. Och när man dricker alkohol är der mycket större risk att man överger sina sunda matvanor. Man får en benägenhet att tycka att det inte spelar någon roll - i alla fall tills alkoholens effekter klingat av. Alkoholförbränning är en relativt långsam process. För den vanlige alkoholkonsumenten tar det omkring 10 timmar att förbränna en hel flaska vin.

All alkoholförtäring innebär en belastning på levern. Även relativt måttliga alkoholmängder ger en påverkan på levercellerna som dock relativt snabbt går tillbaka om inte man dricker mer. Daglig konsumtion innebär en påtaglig risk för leverskador.

Alkohol påverkar blodkärlen. Ytliga blodkärl utvidgas vilket ger en hudrodnad (det är inte vacker att ha röd näsa) och värmekänsla. Detta medverkar till en kraftigare avkylning, ökad värmeförlust vid kallt väder.
Nästan inget, utom solen och sjukdom naturligtvis, kan vara så förstörande som överdriven sprit- och vinkonsumtion och här talar vi ändå bara om utseende. Huden blir slapp, kroppen blir oformlig och ansiktet uppsvullet och plufsigt. Den här förändringen kommer naturligtvis inte över en natt, och en mängd människor kan dricka mycket i åratal utan att det syns på dem, men hur vet man att man hör till dem?

När man blir äldre
Den roliga, sprittande berusningen försvinner när man blir äldre. I stället sänker sig en stillsam dimma över hjärnan. Uttryckt i medicinska termer handlar det om att nivåerna på olika signalsubstanser i hjärnan sjunker med åldern. En 50-åring upplever inte samma glädje av alkoholen, som han eller hon gjort trettio år tidigare. Vid sidan om vad som händer i hjärnan, blir också våra kroppar sämre på att ta hand om alkoholen ju äldre vi blir. Med stigande ålder minskar vattnet i kroppen. Det innebär att en 50-åring som dricker samma mängd alkohol som en 20-åring, får en högre koncentration av alkohol i blodet.

Därför blir kvinnor mer berusade
"Kvinnor förbränner mindre alkohol i magsäcken än män. Dessutom har kvinnor relativt sett mindre andel kroppsvätska, som alkoholen kan spädas ut i. Det betyder att om en man och en kvinna med samma kroppsvikt dricker samma mängd alkohol, så blir alkoholhalten högre hos kvinnan".
(Källa: Läkemedelsboken)

Varför dricker man för mycket?
En anledning till att många börjar att dricka är att man har "ont i själen". Många kvinnor som känner sig pressade och nervösa, tar till vin i ensamheten på kvällen för att koppla av. De använder alkoholen snarast som en medicin mot ångest. Alkohol har en mycket bra och omedelbar dämpande effekt på ångest, men det finns samtidigt inte något medel som kan skapa så mycket ångest efteråt. Mycket alkohol framkallar på längre sikt nästan alltid depressiva besvär med nedstämdhet, håglöshet, apati och koncentrationssvårigheter.

Det vanligaste medel som folk ordinerar sig själva mot depression är alkohol. Den är lättillgänglig och socialt accepterad. När dess kortvariga euforiska effekter klingat av förvärras depressionen. Detta gäller särskilt när man dricker mycket, vilket människor ibland gör för att komma ifrån obehagliga minnen eller känslor. Därför måste vi välja vilken roll vi ämnar låta alkoholen spela i våra liv, hur mycket vi tänker dricka, på vilket sätt och i vilket syfte.

"Problemen med alkoholism och
drogmissbruk är nära förknippade med
depression. Den som försöker bli
"hög" har ofta börjat med att fly från
känslan av att vara "nere".
Nathan S. Kline. M.D.

Ruset upphäver tiden
"I ruset löser människan en grundläggande konflikt i sitt förhållande till verkligheten. Denna konflikt har sin grund i att hon både är och inte är en del av den verklighet i vilken hon befinner sig. Hon kan nämligen i kraft av sitt medvetande ställa sig utanför allt som är, inklusive henne själv. Hon kan tänka sig alternativ och hon kan sätta i fråga. Ruset påverkar den existentiella grundstrukturen för tillvaron genom att påverka tidsupplevelsen. Tiden är den horisont mot vilken vår ändlighet och därmed också den annalkande döden avtecknar sig. Ruset försnävar tidsupplevelsen genom att låta nuet dominera på bekostnad av dåtid och framtid.

Inte på så sätt att man inte vet att det fanns en gårdag och följer en morgondag, utan genom att emotionellt avskärma den berusade från insikten om att han i sitt druckna nu är sammanlänkad med dåtid och framtid. Därigenom ger ruset en tillfällig befrielse från ångest som är en framtidsinriktad känsla.

Ty det intet som hotar i ångestupplevelsen kan inte relatera sig till nuet. Just nu är människan. Inte heller kan det relatera sig till i går för då var hon. Därför måste ångesten för intet handla om framtiden.

Eftersom ruset också lyfter ut människan ur hennes relationer till det förflutna, ger det henne dessutom en avlastning av den skuld som det förflutnas misslyckanden och tillkortakommanden ger.

Denna förmåga hos ruset att tillfälligtvis lösgöra människan ur tiden, lösgör henne också från de dåtida och framtida konsekvenserna av hennes handlande. På så sätt är ruset hämningslösande. I ruset strålar kättja, lössläppthet, förbjudna impulser, dödsångest och omnipotenskänsla samman - allt som vi måste hålla ifrån oss i den nyktra, realitetsanpassade tillvaron. Därför är människans förhållande till ruset ett lika kärt tema i diktning som erotik.

Ruset står i ett antitetiskt förhållande till nykterheten. Den som en gång upplevt dess sötma lever i ett latent spänningsfält mellan nykterhetens tristess och rusets välbehag, något som gärna leder honom tillbaka till ruset. På så sätt lockar det till förnyelse.

I värsta fall utvecklas livet till en cirkelrörelse mellan rus och abstinens. Tillvänjningen, alkoholismen, är den grymmaste och yttersta konsekvensen av alkoholens förmåga att förändra upplevelsen av verkligheten.

Därför är ruset, trots att människan haft tillgång till rusmedel sedan sin tidigaste historia, en gåta för oss."
(Källa:Lars Sjöstrand chefsöverläkare för Mariakliniken)

Alkoholberoende? Fakta!
Tre eller fler av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda under samma tolvmånadersperiod för att man ska räknas som alkoholberoende:
• Tolerans - behov av större dos alkohol för samma effekt eller
påtagligt minskad effekt av samma dos.

• Abstinens - irritation, svettningar, kramper om man inte dricker.

• Kontrollförlust - man dricker mer eller under en längre period än man hade tänkt.

• Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska/kontrollera alkoholkonsumtionen.

• En stor del av liver ägnas åt att skaffa, konsumera och återhämta sig från alkoholen.

• Viktiga aktiviteter minskas eller ges upp på grund av alkoholanvändningen.

• Fortsatt alkoholkonsumtion, trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär. (Källa: Läkesmedelsboken 2001)

De flesta människor har enbart (eller nästan enbart) positiva erfarenheter av sin alkoholkonsumtion. Den fyller ett behov av avspänning och kontakter, men den har också negativa följder för en stor minoritet.

Tillbaka till Hälsoinspiration