Själen

Kroppen gör ont
när själen ropar på hjälp

Allt fler forskare hävdar att undantryckta känslor kan göra oss sjuka. Att bli sjuk kan ibland vara ett sätt att vädja till vår omgivning om förståelse och kärlek.

Även om många sjukdomar har kroppsliga grunder, finns i regel också en psykisk komponent med i bilden som kan bli avgörande för att sjukdomen bryter ut. Det kan vara någon obearbetad besvikelse eller olöst konflikt. Det sätt med vilket man uppfattar och reagerar på livshändelser kan ha avgörande betydelse för såväl sjukdomsförlopp som tillfrisknande. Kroppen är en spegel, en reflex av vårt själsliv.

Jag har sett många människor på nära håll drabbas av olika sjukdomar och besvär:
Min svärmor fick struma när hennes man dog, bara 40 år gammal. Hos personer som befinner sig i sorg efter en partners bortgång kan man se i mikroskåp att de vita blodkropparna rör sig långsammare än normalt upp till ett år efter dödsfallet – ett tecken på att kroppens motståndskraft satts ner, vilket förklarar den ökade känsligheten för sjukdom under sorgen.

Ångest och ängslan inför att separera uttrycker vi ofta genom vår kropp. Min äldsta dotter låg i skilsmässa och fick en godartad tumör vid ena axeln. Hade även en längre tid haft led- och muskelvärk i kroppen, som inte blev bättre. Efter några år fick hon diagnosen fibromyalgi.

Frustration är en annan känsla som kan uttryckas i sjukdom. Man längtar intensivt efter att göra någonting, men man kanske tycker att det inte finns några möjligheter. Antingen kan man försöka förändra sin attityd till det som hindrar en eller också försöka skapa nya möjligheter att göra det man verkligen vill. Såväl huden som magen och tarmarnas slemhinnor är oerhört känsliga för inre störningar och konflikter. En nära vän till mig drabbas ibland av blödande och vätskande atopiskt eksem. Det blossar upp mellan varven när hon är i konflikt med sin sambo. Förhållandet är lång ifrån bra. Det är ett medberoendeförhållande.

Man kan även råka ut för att tänderna lossnar och hår faller av om man drabbas av en livskris. Psykosomatiska symtom uppstår som regel mera ur situationer och samtal än som en följd av skador och infektioner. När man har försonats med ett problem är det avslutat. Då behöver man inte längre uttrycka det genom sin kropp – eller genom ångest, depression och så vidare som är andra vanliga sätt att gestalta obearbetade och kanske omedvetna konflikter. Många håller fast vid gamla oförrätter – någon har behandlat en illa, man har blivit lämnad av sin partner för tio år sedan osv. Bär man på en långvarig bitterhet utan att bearbeta den, avsluta den och rikta blicken mot nya möjligheter kan den så småningom ta sig uttryck i form av sjukdom, exempelvis störningar i de inre organens funktioner.

Vi behöver låta bilden av oss själva växa, vi ska släppa en självuppfattning som hör till en förgången tid. Många vuxna ser fortfarande sig själva som barn. Sjukdomar kan också uttrycka olika former av självförnekelse. Känner jag mitt personliga värde och är full av livslust, aktiveras också kroppens celler och inre organ. Om man ständigt för en inre dialog om att livet är meningslöst respektive underbart, reagerar kroppen därefter.

Varje känsla kan påverka stora delar av kroppen. Jag har i många år arbetat med psykisk sjuka människor och har sett hur människor reagerar vid djupare depressioner. Det är inte bara personens livsmod och företagsamhet som sätts ner, utan hela organismen blir trög och långsam. Personen rör sig sakta, talar sakta, magen kan bli trög på grund av att tarmrörelserna blir långsammare, sömnen är dålig och till och med tårarna kan upphöra.

Att bli sjuk kan vara ett sätt att – omedvetet – söka efter kärlek. Sjukdomen ger oss nämligen inte bara besvär, utan också vinster. Vi får bekräftelse, stöd, uppmärksamhet och medlidande när vi är sjuka.

Vi kan bli sjuka som en form av själbestraffning, för att lätta våra skuldkänslor. Det är vanligt att vi maskerar och kompenserar skuldkänslor med prestation och stress. Men vad som är stressande för den ena är en positiv utmaning för den andre. Tolkningen av en situation är alltså avgörande om den kan sätta igång kemiska processer i vår kropp och i förlängningen eventuellt orsaka sjukdom.

Psykosomatik
Det område inom medicinen som intresserar sig för psykets roll i kroppslig sjukdom kallas psykosomatik (soma=kropp). När jag läste medicin för flera år sedan tog vi upp just psykosomatik som innebär att kropp och själ samverkar vid uppkomsten av en sjukdom och det är ju då logiskt att behandla både kroppen och själen. Men gör läkarna detta?
Vissa sjukdomar är mer psykosomatiska än andra, men det går inte att generalisera och till exempel säga att alla som har atopiskt eksem, som anses vara en psykosomatisk sjukdom, ska lösa sina psykiska blockeringar. För en eksempatient kan psyket vara av stor betydelse, för andra är det kanske en kostförändring som ger störst utbyte att satsa på.

Hypothalamus
Är ett område i hjärnan, mitt i huvudet, mellan öronen, endast stort som en ärta och med en vikt på några gram. Hypothalamus anses vara bryggan mellan själsliga och kroppsliga processer. Tankar, förnimmelser och känslor når hypothalamus via nervbanor i hjärnan. I hypothalamus översätts på ett genialt sätt nervimpulserna till kemiska ämnen, fram för allt hormoner, vilka går ut i blodbanorna och påverkar olika kroppsliga förlopp. Den här bryggan mellan kropp och själ ger en förklaring till hur psykosomatiska sjukdomar kan uppstå och också till varför hypnos, symboldrama, andra psykoterapier, meditation och mental träning kan vara effektiva metoder vid psykosomatiska sjukdomar.

Vi laddar upp som förr, som för att slåss eller fly, men då den civiliserade människan inte vill eller kan reagera med flykt eller aggression så undertrycks impulsen. Handlingen uteblir och den upplagrade spänningen kan istället vändas in mot den egna organismen, där den på kort sikt kan ge störd funktion och på längre sikt sjukdom i olika organ.

Exakt hur stor den psykiska komponenten är vid sjukdom vet man inte. Det är många faktorer som spelar in samtidigt. Till exempel arv, yttre påfrestningar, kemikalier, födan, och vilken kondition man har. Man kan se olösta konflikter och förtränga känslor som en av många pusselbitar som krävs för att en sjukdom ska bryta ut. Ju fler av dessa orsaker man själv kan påverka och utesluta, desto mindre måste risken bli att man blir sjuk. Många anser att de psykiska faktorerna är en central bit. Att försöka bli herre över våra egna liv, leva mera stressfritt, mer i nuet, med mer kärlek till oss själva och mindre konflikter, kan kanske vara tillräckligt för att hindra vissa sjukdomar att uppstå.

Placebo
Kallas den effekt man får av en overksam behandling som man själv tror är verksam. Placeboeffekten styrs alltså av våra positiva förväntningar. Det lönar sig att tro på den behandling man får. Placeboeffekten är ett slående bevis på att vår organism har en inneboende självläkande kraft. Placeboeffekten verkar förmedla bland annat så kallade endorfiner – som också brukar kallas kroppens eget morfin – samma endorfiner som frigörs vid jogging och bidrar till effekten av smärtakupunktur.

Positiv förväntan och tro å ena sidan och negativ förväntan och misstro å den andra sidan, verkar alltså aktivera olika kemiska och hormonella processer som främjar respektive hämmar kroppens inre läkningskraft. Att med olika åtgärder främja placebosystemet blir en mycket viktig del av all sjukdomsbehandling, både när det gäller egenvårdande åtgärder och terapi.

Aktivera den inre läkningen
Den viloreaktion som inträder vid djup avspänning anses balansera vänster och höger hjärnhalva på ett sätt som gynnar kreativitet och inlärning. Att under avspänning påverka sig själv med positiva suggestioner och inre bilder – så kallad mental träning eller visualisering – kan framkalla en slags placeboeffekt. Att man verkligen tror på och engagerar sig i metoden är förstås, liksom för all annan placebo, en förutsättning. Målet med mental träning, både för de idrottsmän som ofta använder sig av det och för sjuka är att få en viss kontroll över kroppsliga processer.

Avspänning har i forskning visat sig ge bättre sömn, minska ångest och oro, sänka blodtrycket, förbättra spänningshuvudvärk och annan smärta. Den kan ha bra effekt vid psykosomatiska sjukdomar, särskilt om man själv vet med sig att stress förvärrar sjukdomen. Som till exempel vid allergi, psoriasis, eksem, kärlkramp, mag- tarmsjukdomar och fibromyalgi. Meditation och avspänning är inga mirakelkurer, men kan vara till stor hjälp för många. Man kan inte säga att en viss metod av avspänning eller meditation är överlägsen en annan. Effekten beror på hur metoden passar mig som person och hur ofta jag gör den.

Kroppen är ett underbart, klokt redskap, som vi borde kunna använda oss av i betydligt högre grad som medel för självkännedom och för att ändra den kurs vi har slagit in på.
Lyckliga människor blir sällan sjuka. De människor som klarar sig bäst på livets väg är de som av egen kraft skapat sig en atmosfär av positivism och livsglädje. Som kan möta en motgång med ett skratt, för muskelavslappning och oro kan inte existera samtidigt.

Några tips på vägen till ett harmoniskt liv

Förenkla ditt liv
Undvik att göra för många förändringar inom en och samma tidsperiod, till exempel. Att separera och byta jobb samtidigt som någon i familjen har dött. Vår förmåga till anpassning kanske inte räcker till för alla förändringar.

Räkna med motgångar
Med det menas inte att man ska hysa negativa förväntningar utan att man kan uppfostra sig själv att ta mindre allvarligt på motgångarna och förtretligheter. Den som har större perspektiv på tillvaron och omfattande intressen upprörs inte så lätt av hinder och motstånd i livet.

Ta hjälp av andra
Samtalsterapi kan ge dig stöd under den medicinska behandlingen. Även gruppterapi kan minska den ängslan och oro som förknippas med sjukdom och behandling. Stöd av medpatienter och känslan av att inte behöva vara ensam med sina svårigheter, kan vara till stor hjälp
.
Se över ditt psykiska välbefinnandet
Sover jag tillräckligt?

Har jag i mitt dagliga liv en riklig proportion mellan aktivitet och vila?

Ser jag till att fylla på batterierna för att få bränsle till kroppens läkningskraft eller bränner jag ut mig?

Har jag återkommande eller långvariga konflikter med föräldrar, i arbetet eller i hemmet?

Har jag djupare känslomässiga problem på grund av händelser tidigare i livet,
som idag försvårar mitt samspel med omgivningen och hindrar mig att
förverkliga mina mål? (Källa: Lewis:, psychosomatics 1977)

Tillbaka till Hälsoinspiration